Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Oxhalsö by hade två båtsmän, No 20 Skog och No 21 Ringbom. I det nuvarande torpet bodde Skog, men var finns nu Ringbommens torp? Enligt kartan från skiftet 1860 låg båda torpen på samma tomt.

SONY DSC

I slutet av 1880-talet, bara något årtionde innan båtsmanshållet upphörde utfördes det torpsyn hos alla båtsmännen på Blidö och Yxlan. På sommaren 1887 var der Ringbommens tur. I syneprotokollet kan man läsa följande:

”År 1887 den 28 Juni förrättades af undertecknad, Kronolänsman biträda af Nämndemannen Anders Söderman i Söderöra och C A Hellberg i Glyxnäs, laga syn å torpet till Båtsmannen Nr 21 Ringbom vid Roslags 2dra Kompani i närvaro af Kompanichefen Herr Kaptenen och Riddaren L Hubendick samt Boställsinnehavaren. Af Rotehållarne tillstädeskommo Rotemästaren Carl Pet. Sjöblom i Oxhalsö samt A F Öman och CG Nordlund i Westerö.

Synen företogs i följande ordning:

Stuga af timmer under tak af tegel på bräder, är gammal och så förfallen, att den anses olämplig reparera. En ny dylik bör derför här uppföras å den gamla stugans plats af nytt virke, till laglig storlek och under lämpligt tak samt inredd i enlighet med derför bestämda föreskrifter, för en kostnad af tillhopa 1000 kronor

Ladugården är nyligen nedbrunnen och en ny sådan bör uppföras af timmer, indelad till fähus med flo och foderskulle eller foderlava som förses med lämpligt tak för 375 kronor

Med de närvarande rotemännens medgifvande uppföres ett nytt hemlighus för 18 kronor”

Vid en slutlig avsyning två år efter, den 28 oktober 1889, hade felaktiga reparationsarbeten ”blifvit behörigen fullgjorda..äfvensom nybyggnad”.

Så där stod torpet när tio år var kvar på 1800-talet. Den siste Ringbom hette Karl Johan Axel Hammar och var båtsman i Oxhalsö från 1886 till 1890.

Letandet efter Ringbommens torp fortsätter……

Ibland skar det sig mellan båtsmannen och hans rote. Roten, dvs rotebönderna, stod för alla kostnader för båtsmanstorpet och hans kläder. En börda som inte alla gånger togs med jämnmod. Extra besvärligt var det för Karl Erik Karlsson Wass som bodde i Alsvik på Yxlan. Till slut tände han till och besvärade sig brevledes hos kompanichefen.

Blidö Ahlsvik den 10/6 84

Härmed får jag framställa klagan för min kompani Chef hvilkett instruktjonen och reglementet innehåller.

Som jag nu i tretton 13 år har tjent vid krigsflottan har jag ej åtnjutit den jord som tillhör båtsmanstorpett vilkett jag nu endast har fått sett i kartan jag har sjelft varit till lantmätarn och han har stukitt ut på kartan huru stor teppan skall vara det är omkring två kapland som är indragna af den jord som tillhör mig.

Nu har jag i vittnens närvara talatt till den rote bonde som har sin jord intill torpett om han i godo vill låta mig få tillbakass den jord som tillhör torpett men han har på det skamligaste sätt ofverhopatt mig med skällsord därför anhåller jag vördsamt hos her Kapten att hjellpa mig återfå den jor som tillhör torpett efven bör jag hafva betalt för jorden som är bortstulen råsten är flyttad från den platts där han skall vara

Anhåller vördsamt att få några rader till bakas af her Kapten

Tecknar vördsamt No 16 C E Wass

Redan den 22/7 1884 förrättades syn i torpet No 16 Wass av kronolänsman, nämndeman och tre av rotebönderna.

synen företogs och aflopp sålunda:

Båtsmannen anförde att han ej hade någon anmärkning att göra emot husens beskaffenhet utan att orsaken till hans begäran om syn var den, att han önskade få utrett att hans innehafvande  båtsmans torp ej innehölle så mycken jord som enligt nu förevisade Karta och Kartabeskrifning öfver Ahlsviks by i figurerna No 548 och 549, innehållande 7,6 kappland var upptaget såsom tillhörande båtsmanstorpet.

Wid härefter med famnstake företagen uppmätning af torpets ytinnehåll, inom deromkring varande stängsel, befans det samma utgöra 2418 qvadratalnar, eller omkring 5 1/2 kappland, så att torpet således innehåller öfver 2 kappland mindre än som enligt Karta och Kartabeskrifvningen synes tillhöra detsamma.

Med anledning häraf påyrkade båtsmannen att han måtte komma i besittning af det till torpet felande jordområdet, samt erhålla skälig ersättning för den tid han deraf varit i mistning i hvilket påstående Herr Kompanichefen instämde, hvilket öfverlämnas till Konungens Befallningshafvare des bepröfvande. Sålunda synadt och uppmätt betygar

På förrättningsmännens vägnar

J Gröndahl

På detta svarar Kompanichefen:

Emedan den vid synförrättningen företagna uppmätning af torpets areal gjordes med famnstake och sålunda ej noggrant kan angifva den yta, (uppgifven till öfver 2 kappland) som torpet innehåller mindre än hvad karta och kartebeskrifvning synes antyda, och en af de närvarande rotehållare ifrigt yrkade, att noggrann upmätning af torpets areal måtte genom sakkunnig person som af Kungl. Befh. dertill  förordnades, snarast verkställes, får jag i detta afseende instämma i nämnde Rotehållares åsikt, på det yterligare tvist om torpets verkliga areal må kunna undvikas. Samtidigt får jag uppgifva att Båtsmannens yrkande om ersättning med 7 kronor per år för den tid han varit i mistning af det felande jordstycket, hvilket anspråk jag anser rättmätigt och fogligt.

Tafla bör å torpstugan anbringas och skall densamma vara svartmålad med ”Rosl 2 komp No16” i hvita bokstäfver.

Stockholm 30 aug 1884

M Schyberg

Komp. Chef.

Det tog ytterligare ett år innan man hade fått fram exakta måtten på tomten. Det tycks som Karl Erik Wass tröttnade på allt bråk, på nyåret 1886 begärde han om tillstånd att bli förflyttad till rote 119 Ringman på Siarö.

Det blev sista gången länsmannen och kompanichefen förrättade syn på torpet i Oxhalsö. I protokollet kan man läsa: ”År 1877 den 19 Oktober  förrättades af undertecknad Kronolänsman biträdt af Nämndemannen Anders Söderman i Söderöra och Karl Aug. Hellberg i Glyxnäs, laga syn i torpet till Båtsmansroten No 20 Skog  vid Roslags 2dre Kompani i närvaro af Kompani-chefen Herr Kaptenen och Riddaren L Hübendick och Rotehållaren Joh. Norman i Stämmarsund genom befuldmäktigadt Ombud, Herr J. R. Österman i Oxhalsö, samt Prostansinnehafvaren.”

Det beslutades att ny ytterpanel skulle sättas upp runt om utom på västra långsidan. Brädtaket under teglet var otätt och skulle bytas ut, arbetslönen för detta beräknades till 12 kronor. Nytt stugugolv och trappa till vinden. Fyra murardagsverken avsattes till ommurning av delar av spismuren. I kammaren insattes ett nytt fönster och alla fönster och dörrar målades.

På fähuset lägger man 40 nya takpannor och ett nytt plankgolv uppe och i båsen nytt golv av sten och ler. Gärdesgården repareras med 100 nya gärdsel och 50 störar.

Syneprotokollet avslutas med: ”Ett nytt Afträdeshus yrkade Herr  Kompani-chefen  skulle uppsättas vid torpet och som närvarande Roteombudet härtill ingenting inwände anslog synemännen där till en summa af 18 kr.”

Det blev en ordentlig upprustning av torpet som rotebönderna fick bekosta, trots att det inte dröjde många år innan båtsman Skog tog avsked från en institution som hade bestått i sin senare form i mer än tre hundra år.

Men hans familj kunde bo i för den tiden någorlunda goda förhållanden. August Sjöblom Skog dog 1910, hustrun Josefina Vilhelmina 1928, men de två barnen Beda och Ernst bodde där till åren 1958 resp. 1964

Birger Ahlrén (1916-2009)

Bönhus blev privat bostad

Den optiska telegrafen på Furusund

En sjöfartsbok berättar

Ett träffande soldatnamn?

Funderingar kring släktnamnet Wendt

Gamla ortnamn, eller en Dalkarl blev till fyra

Gravstensinventeringen

Gruvdrift på Blidö och Yxlan

Hur man år 1862 flyttade en gård från Oxhalsö by

Kolera, difteri och en farlig barnsjukdom på sent 1800-tal

Landtvärnet 1808-09

Livsfarligt att ha mässling 1863

Lotsstugor i Oxhalsö by

Lättare att släktforska i Mora socken

Med husbåt på 1200-talsled

Motiv från Blidöbygden från förr

Namn, vad skall barnet heta?

När bomberna föll över Blidöbygden

Osämja mellan en båtsman och rotebönderna

Oxen Putte

Ringbommens, och deras fosterbarn

Rödsot i Blidö socken 1808-09, 50 döda

Skiftesprotokollet berättar

Som släktforskare drabbas man av motgångar

Telegrafisten Anton Hansson på Vinga

Torpsyn hos båtsman Skog i Oxhalsö 1887

Vad gör du om du får 2 minuter 40 sekunder över?

Vad kan gamla vykort och fotografier berätta om tider som gått?

Var bodde båtsman Ringbom?

Var och hur bodde man i Oxhalsö by för 150 år sedan?

Varför hette så många Sjöblom i Oxhalsö?

Vart tog Båtsman Ringboms torp vägen?

Vem var Mary Ellen Curwen?

Våra ångbåtsbryggor. Trafiken på Blidös östra sida

Namn. Vad skall barnet heta?

Vid genomgång av Blidös kyrkböcker har jag stött på många vanliga och ovanliga namn. Att Johan och Anna var de vanligaste förnamnen var kanske väntat, men sedan kommer i tur och ordning Karl, Erik och Anders. Flicknamnen var det däremot större spridning på, och där ser man också vad föräldrarna hade väntat på och planerat för. För det ändamålet finns det ju flera ”vanliga” flicknamn att välja mellan, som Johanna, Augusta och Gustava, mera ovanliga är Alfrida, Ottonia och Svantina som jag har stött på. Däremot fann jag inga Edvarda och Oskaria som jag har sett i andra församlingar.

Av efternamnen är Jansson, Österman och Sjöblom de vanligaste. Av drygt sex tusen i Blidö socken, som jag har i mitt släktforskningsprogram, var det under 1800-talet tillsamman ett tusental personer som bar dessa namn. Att Jansson är det vanligaste beror på att Johan, eller Jan som man ofta skrev det i böckerna var det vanligaste pojknamnet. Till det kommer alla flickor som fick namn efter fadern, Jansdotter, Andersdotter och Ersdotter m fl. Det var först i senare delen av seklet som flickorna fick samma son-namn som pojkarna.

Ja hur skrev man i böckerna? Det kunde vara litet si och så. Namn kunde stavas på många olika sätt. Per, Pehr eller Pär. Hallgott eller andra mer svårtydda namn förekommer också. Men det bli bara värre för framtidens släktforskare när man krånglar till det för att namnen idag skall vara unika som Äfwa, Sighsten och Åsquar.

Att ”gamla” namn återkommer efter tre generationer känner man igen. Men det kan också bli en fråga om ”mode”, att vissa namn förekommer under en begränsad tid. Under 1800-talets väckelserörelse fick många barn bibliska namn och under segelperioden kom det en del namn hämtade utomlands som Clary, Mary och Dolly.

Avslutningsvis skall jag berätta om när min svärmor som hette Sonja, hade fått en lillebror. Då sa fadern vi skal inte ha flera ryska namn, h´Ivan och Sonja. ´an ska éta Yngve. Men ´an skall väl ´eta något mer sa modern. Och han fick heta Rolf Yngve Sixten Sjöblom, med initialerna R Y S S.

 

Vid genomgång av Husförhörslängden för Furusund i början av 1800-talet blev jag varse att nästan en hel familj utraderades av rödsot. Fadern Johan Rosenlund och tre minderåriga barn dog i december 1808. Endast modern klarade sig.

Rödsot eller dysenteri som sjukdomen numera kallas, är en tarminfektion som ger blödningar i tarmen och som leder till döden. Denna fruktade farsot härjade periodvis i Europa, inte minst i krigstider. I Sverige rasade en svår rödsotsepidemi åren 1773-84, då cirka 15 000 personer per år dog i farsoten – d.v.s. under perioden sammanlagt 180 000 människor. Andra stora rödsotsepidemier inträffade 1808-13 med sammanlagt 50 000 döda.

Genom att gå till boken över döda i socknen upptäckte jag att en epidemi slog till i Furusund och Köpmanholm från december 1808 till mars 1809.

Den första insjuknade och avlidne var en 22 årig man från Övernäs by i Jomala socken på Åland. Han dog 5 september 1808 och efter honom förekom enstaka ströfall på Söderöra och Svartlöga. Men i början av december samma år slår det till i Furusund. Först hos familjen Rosenlund och sedan drabbas närmare femtitalet barn och vuxna i området Furusund/Köpmanholm och huvudsakligen där.

1808-09 var på många sätt svåra år för Sveriges befolkning. Kriget i Finland skördade många människoliv, i fält oftast på grund av sjukdomar. Ibland kunde fältsjukan även drabba hemmabefolkningen. Det var troligen så rödsoten slog till i Blidö socken 1808-09.

Läs även om Lantvärnet 1808-09

 

Var bodde Båtsman Ringbom?

I Oxhalsö-Västerö bodde det så många rotebönder att man skulle ha två båtsmän. Det var Nr 20 Skog och nr 21 Ringbom. Skog bodde i det nu restaurerade båtsmanstorpet i Oxhalsö men var bodde Ringbom?

Enligt gamla kartor låg båda torpen inom ett rektangulärt område som vid laga skifte 1860 fick beteckningen ”S36”. Mina funderingar riktade sig mot huset som nu ägs av Yngve Berger, men var det verkligen styckat av från det samfällda området?

En dag i somras när jag besökte Yngve förstod jag att hans hus inte är en timrad stuga utan har byggts i början av 1900-talet av den tidigare ägarens far Karl Fridolf Österman. Men Yngve sa: ”Jag har en mindre stuga här bakom” och pekade ner i trädgården. Skulle det kunna vara Ringbommens?

SONY DSC

På Lantmäteriet fick jag fram kartan från 1860 som visar att Österman köpte en tomt av Oskar Malm 1904 och därefter byggde huset som nu Yngve bor i. (Tomten betecknas 1372-1373) Kartan visa också att S36 består av fyra delar betecknade 1374-1377. På 1376 ligger nuvarande torpet och på 1374 låg Ringbommens. På kartan ser man inte den nuvarande sträckningen som går strax intill torpet, den drogs diagonalt över S36. (Överst i bild står det 1371 där ICA-affären nu finns.) Ringbommens hus är alltså borta. Detta framgår även av ”Karta öfver lägenheten OXHALSÖ.BÖNHUS”, år 1886 då I. P. Ersson skänkte tomten till bönhuset.

SONY DSC

Men Yngves lillstuga?

Jo, i samband med skiftet gjordes en gårdsbesiktning för att man skulle kunna värdera arbetet för eventuella flyttningar av gårdar ut ifrån byn. (Två gårdar flyttades sedermera.) Av alla stugubyggnader i byn, 20 stycken, var det endast en som stämmer överens med måtten på Yngves stuga. Den tillhör Lennmans gård på ägofiguren 355 som låg i Söderäng. Stugan kan alltså ha flyttats. Den beskrivs så här:

§ 14.  Olof Karl Lennmans gård å egofig 355

1.       Stugubyggnad under tak af bräder, 10 ½ alnar lång, 6 ½ alnar bred och 12 hvarf hög, röstena 11 hvarf, inredd till Förstuga samt Stuga med 2 ½ fönster, golf och panel samt Spis med bakugn.

Fähus ,obrukbart

Fram med måttband, papper och penna. Mina mått av Yngves stuga är ungefär 6,30 m (10,7aln) lång och 3,67 m (6,2aln) bred. Hvarf står för varv av stockar och jag räknade också till 12 stockvarv. Förstuga, Spis och Bakugn stämmer ju också. Röstena räknade jag till 8 varv, vilket eventuellt kan förklaras med att man ändrade på taket vid flytten? Allt stämmer ju.

Hur det gick till att Olof Karl Lennmans stuga kom att stå på Malms skog, måste redas ut. Men det är inte osannolikt, för Oskar Malms far Hildor Verner Malm blev fosterbarn hos Kristina Lennman efter att ha bott hos Ringbom ett år. (Läs om Ringbommens och deras fosterbarn i avsnittet  Så var det förr….)

Kristina Lennman var enda arvinge till Lennmanska skiftet när fadern dog 1857. När Kristina dog 1897 gick den över i Malms släkt. Olof Karl Lennmans mor och Kristina Lennmans far var syskon. Men varför och när Olofs stuga flyttades har inte gått att få reda på.

Det blev ju inte som jag först trodde. Fast det kan ju vara roligt att veta att det är den första stugan som jag har kunnat visa vara kvar sedan skiftet. (Jag känner mig ganska säker.)

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.