Blidöknivar, Möjabockar och annat folk

I alla tider har människor gett varandra öknamn och mer eller mindre vackra/vänliga tillmälen. Ofta har också öbor gett varandra särskiljande namn. Lånat från Museum för skärgårdskultur då och nu har vi följande lista:

En lista finns uppsatt på väggen i butiken i Skärgårdsmuseets Nämdöfilial. Den är en sammanställning från olika källor över vad öborna från olika öar kallades i gamla dagar.

Gammal Skärgårdsramsa:

Blidö - knivar
Dalarö - nattdockor
Ljusterö - knaggar eller pinnar
Gällnö - råttor
Hjälmö - gäss
Husarö - pottor
Ingarö - vargar
Ingmarsö - sådfiskar
Karklö - får
Lådna - munkar
Möja - bockar
Nämdö - rävar
Ornö - baggar
Runmarö - loar
Rådmansö - pikstavar
Sandhamn - dansdockor
Svartsö - grisar
Tjockö - sjörövare
Trångholmen - ankor
Utö - kaggar
Vaxholm - simpor
Värmdö - kalvar
Äpplarö - tuppar

Blidös knivar återfinner man  numera i en vimpel för segelfartyg.

vimpel-800x800

Denna båtvimpel har utformats utifrån de givna färger som historiskt sett varit signifikativa för Blidöbygden, dvs den blå och röda färgen på sudlinjen. Den K-märkta Sandkilen Helmi vid Stämmarsund är ett utmärkt exempel, som bär dessa färger i vattenlinjen. Den tvåtungade vimpelns röda fält är även igenkännande som signalflagga B. Knivarna i vimpeln symboliserar Blidöborna vilka omnämns som ”knivar” i ett flertal böcker om Stockholms skärgård.

Vimpeln kan inköpas i Blidö.se webbshop.

Hur uppstår ortsnamn?

Frågar man Wikipedia får man till svar:

Oftast förknippar man ett ortnamn med olika typer av boplatser eller samhällen. Ortnamn är också namn på andra typer av platser. Som exempel kan nämnas sjöar, berg och vattendrag. Ortnamnen är ofta beskrivande och kan innehålla till exempel naturbeskrivningar, beskrivningar av faunan eller beskrivning av personer som ägt eller brukat platsen. Många ortnamn är mycket gamla. Dessa gamla ortnamn ger ofta en uppfattning om ortens ålder och karaktär. Man kan även vinna kunskap om äldre bebyggelse, om språkutveckling och om folklivet i gången tid.”

Det mest originella ortnamn jag har stött på är Flerohopp som är en bruksort i Madesjö församling, Småland, uppbyggd kring järnbruket som grundades på platsen 1725. Namnet Flerohopp kommer av förstavelserna i namnen på järnbrukets tre grundare: G.W. Fleetwood, G.F. Rothlieb och Caspar David Hoppenstedt.

Några av namnen i vår del av världen är mycket gamla. På 1200-talet kände man till Sicmar (Sikmarö), Yxle (Yxlö), Hoxhals (Oxhalsö) m flera efter Kung Valdemars seglingsbeskrivning. Fällgate som många tror är engelskt kan vara namnet på ett gatt där sjöfåglar fäller dvs landar på vattnet.

Det finns en vacker saga om en hisklig jätte som skulle flytta en oxe till bättre betesmarker. På det viset uppstod namnen på våra närliggande öar, trodde man.

För större text och bild, vänsterklicka på bilden, och klicka igen på den nya bilden så blir den ännu större

 

 

Sägnen%20om%20Blidö

 

Blidö sockens kyrkböcker

Som jag tidigare har nämnt är jag mycket imponerad över det stora arbete Birger Ahlrén har lagt ner på sin släktforskning. Han gjorde dessutom handskrivna avskrifter av alla Blidös kyrkoböcker! Genom en god väns hjälp (Hans Wester) fördes materialet över i Excel-ark, där namn och datum är sökbara begrepp med  Ctrl F. Filerna är pdf-filer och hämtas med Adobe Reader. Filerna är nu åter tillgängliga för släktforskare inriktade på Blidö socken via länkarna nedan.

Först några inledande ord av Birger Ahlrén:

”Vad beträffar födelseböckerna så börjar de först 1834 i Blidö församling. De tidigare födslarna i Blidö som jag här angett har jag hämtat från husförhörslängder som uppger födelsedatum och födelseplats, samt från dödböckerna där prästerna angav åldern och i vissa fall födelseplats på de avlidna. De angivelserna är dock inte till 100% tillförlitliga då det kan förekomma felräkningar från prästernas sida. I dödboken kan kvinnans efternamn i vissa fall vara namnet efter giftermålet men i de allra flesta fall anges hennes flicknamn.
Husförhörslängder saknas i Blidö församling mellan åren 1824-1843. Vad beträffar Köpmanholm så ingår den byn i Yxlö före 1861. Hittills har jag skrivit av längderna från 1807-1894. I husförhörslängderna har jag lagt till barnens efternamn för att göra personerna sökbara på ett bättre sätt. I originalskrifterna finns endast barnens förnamn angivna. Uppgifter om personernas olika flyttar och datum för giftemål mm får tyvärr inte plats i pdf-filerna.
Kyrkböckerna har jag till allra största delen skrivit av från huvudkällan men har även använt CD-skivan Sveriges Befolkning 1890, mest för att få uppgifter om födelseplatser för inflyttade personer som dött i Blidö församling.
Det kan finnas felaktigheter då kyrkböckerna ibland är mycket svåra att tyda men jag har samkört de husförhörslängder som är färdiga och tror att uppgifterna till allra största delen är korrekta.”     Så långt Birger Ahlrén, sök via länkarna nedanför:
Husförhörslängder Blidö Födda Blidö Vigslar
Alsvik Blidö födda 1675-1833 Blidö vigda 1779-1850
Blidögård Blidö födda 1833-1869 Blidö vigda 1851-1900
Boda Blidö födda 1870-1889 Blidö vigda 1901-1920
Furusund Blidö födda 1890-1923
Glyxnäs
Gräskö
Kudoxa Blidö Döda Flyttl. Blidö Socken
Köpmanholm Blidö döda 1700-1849 Inflytt
Norröra Blidö döda 1850-1899 Utflytt
Oxhalsö Blidö döda 1900-1949
Rödlöga
Sikmarö
Själbottna
Sunda
Svartlöga
Vagnsunda
Yxlö