Våra ångbåtsbryggor. Trafiken på Blidös östra sida

Text och bilder hämtat ur en artikel av Gunnar Lefrell: Bryggor vi glömt, i Skärgårdsbåten No 2 och 3, 2010.

Före 1956 då vi på Blidö fick färjeförbindelse med omvärlden gick förstås all trafik med båt. Man hade rott eller seglat i tusen år. Men så en dag 1876 kom den första ångbåten i Blidösundet. Det blev gods- och persontrafik direkt till och från Stockholm. Bryggor byggdes på Yxlan och på Blidös västra sida. De bofasta på norra, östra och södra sidan av Blidö var länge allt för få för att det skulle löna sig att öppna trafik där.

Men i början av 1900-talet hade situationen ändrat sig och det ställdes krav på Waxholmsbolagets trafik och val av båtar. I oktober 1909 hölls ett möte i Blidögård om båttrafiken till Blidö. Då deltog även Karl Gustaf Eriksson från Fällgate, Konstantin Tenggren från Sunda och Wilhelm Nordlund från Björkuddens bryggor. Mötet krävde att Waxholmsbolaget (WB) även skulle trafikera östra sidan. Om bolaget inte gick med på det skulle bryggägarna förbjuda båtarna att lägga till fr.o.m 1910. Redan på försommaren 1909 hade WB satt ångfartyget Blidö in för att angöra bryggor på östra sidan. Efter Glyxnäs gick man in till Långviken och sedan till Sandviken, Björkudden, Finnholmen och Bergvik. Men även Granö och Fällgate anlöptes. Senare fick även bryggor i Skutvrak, Lissvik/Sunda, Storvik, Österbåts och Parkudden trafik. Men WB måtte ha surnat till på blidöbornas skrivelse från mötet i oktober 1909 och ställde in all trafik på östra sidan 1910.

I december 1910 meddelades det att blidöborna själva skulle ta över trafiken Stockholm-Blidösund samt sydöstra sidan av Blidö. Fr.o.m. 1911 skulle WB inte få angöra Fällgate, Granö, Björkudden och Långvikens bryggor.

Bild av Blidösund II vid Fällgate brygga. Foto: Sven Österman

Ångfartygs AB Stockholm-Blidösund satte in nybyggda Blidösund i trafik på bryggor i Blidösundet. För trafik på östra sidan köpte man ångfartyget Balder och döpte om båten till Blidösund II. Hon skulle gå som passbåt Ljusterö-Blidö östra-Norrtälje vilket visade sig inte löna sig. Redan 1912 tvingades man skära ner trafiken och 1914 såldes hon.

Blidös östra sida förlorade all trafik tills en gammal bekant dök upp 1919. Det var ångf. Blidö som på väg från Stockholm till Väddö tog vägen om Blidös östra sida. 1924 satte WB in ångf. Dux via Blidö östra till Rådmansö. Sista året för Dux var 1927 som ersattes av ångf. Östan som redan 1930 byttes ut mot ångf. Ljusterö som var kvar på traden ända till 1945. Då ersattes hon av ångf. Östanå II.

Bild av Östan son anlöper Kogrundet vid Fällgate. Foto: Sven Österman

I augusti 1951 grundstötte Östanå II och året efter satte man in ångf. Västan, men det blev endast under ett år. De två sista somrarna som Blidös östra sida hade ”stor båt” var 1953 och 1954 då man satte in ångf. Östan (en namne till den tidigare Östan på 30-talet)

Bild av Ljusterö vid Granö brygga. Familjen Ture Nermans jättelass skall ombord. Foto: Bengt Nerman

När bilfärjan nådde Blidö i januari 1956 ansågs båttrafiken på östra sidan i praktiken dödsdömd. Med sommarturlistans slut i augusti 1958 avslutade Waxholmsbolaget sin trafik på Blidös östra sida. Till Parkudden slutade man gå redan 1953, då Rödlögaborna ansåg att det skulle förlänga restiden onödigt mycket.

Men sedan 1963 hade man försökt få tillbaka trafiken av det nu startade bolaget Blidö-Expressen som hade tre snabbåtar, Kung Agne, Prinsen och Sjögull. På kvällsturerna fredagar gick Sjögull på östra sidan och slutade med Granö och Bromskär innan hon fortsatte till Rödlöga. Däremot var det slutseglat till Parkudden och Fällgate.

Kung Agne som byggdes på Fisksätra varv 1953, hade redan 1954 varit i trafik på Stockholm-Blidösundet.

Bild av Kung Agne. Foto: Agne Hedman

Till Fällgate brygga kom även andra båtar på 50-talet. T ex ”Ölbåten” Svalkaren med leveranser till Martin Erikssons affär i Fällgate och Tandläkarbåten Plomben.

2 thoughts on “Våra ångbåtsbryggor. Trafiken på Blidös östra sida

  1. Hej,
    Jag tror att Kung Agne trafikerade Blidö långt tidigare än 1963.
    Själv väntade jag ofta på min pappa vid Stämmarsunds brygga, troligen 1955.
    Det året fick jag även som liten pojke besöka styrhytten som Gunnar Andersson så skickligt hanterade!

  2. Ping: Innehållsförteckning, klicka på början av raden | Bloggen om Blidö

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s