Blidö säteri

Blidö sockens hembygdsförening har av Gunnar Hallstedt erhållit förarbeten och manus till denna korta historik över tillkomsten av Blidö säteri gjorda av landsantikvarien och museimannen Reinhold Odencrants (1903-61). Denne hade sommarställe i ”Rackarbacken” i Orsvärn vilket kan ha varit orsaken till intresset för Blidö Säteri.

I sin bok ”Beskrifning öfver Roslagen” ger F.V.Radloff (1804) även upplysningar om Blidö säteri. (Sid. 219 ff.) Det kallades fordom Fånö och utgjorde 1804 5 mtl varjämte under gården brukades 1½ mtl frälse, nämligen Boda 1 mtl (1,5 km söder ut) och ½ mtl Oxhalsö (omkr. 4 km norr ut). På sistnämnda ställe var ”en betydlig uppodling verkställd”. Egendomen hade ”en ansenlig åbyggnad”, huvudbyggnaden var rappad och omgavs av en vacker trädgård. Utsädet anges till 25 tunnor årligen och 300 lass hö erhölls. Gården hade skog tillräckligt, gott fiske i saltsjön, en väderkvarn och fem torp. Underliggande rent frälse, som brukades av bönder, var i Oxhalsö 1 3/4 mtl och i Sikmarö 1 mtl (3 km söderut). Skattefrälseränta erlades av Sunda 1 mtl (2,5 km söder), Glyxnäs 1 mtl (4 km söder), Ahlsvik 2 mtl (på Yxlan), Svartnö 2 mtl (särskild ö väster Furusund), och Högmarsö 2 mtl (en ö väster om Yxlan ). ”Af Furusund 1 mtl äges jorden, men en stadgad ränta däraf tillhör Mellingeholm”. (Ett säteri i Frötuna s:n, söder om Norrtälje.)

Den som kommer vägen fram över Blidö och nalkas kyrkallén, kan ej undgå att lägga märke till två envåningshus med toppigt tak och kvadratisk grundplan. Det är ett par flygelbyggnader till Blidö gård, men de passa ej riktigt ihop med den nuvarande huvudbyggnaden, ett modärnt, vitkalkat bostadshus. De båda flyglarna synas härstamma från en gammal herrgård, och det kanske kan löna sig att söka efter dennas historia.

Blidö, som ligger ett gott stycke norr ut i Stockholms skärgård och är en av de större öarna, har sedan länge egen kyrka och är egen församling inom Länna pastorat. Där ligga flera byar och gårdar, och varje sommar komma hundratals stockholmare dit ut för att njuta av skärgårdslivets behag med sol och salta bad.

Ursprunget till Blidö gård var en by med namnet Fånö. Denna by köptes från kronan, d. 5/6 1630 av riksmarskalken Axel Banér, på det sätt som under denna tid var vanligt, när kronan behövde inkomster. Axel Banér var son till den Gustaf Banér på Djursholm, som miste sitt huvud i Linköping 1600. Han var likväl ej av samma kynne som sin broder fältherren Jan Banér, utan ägnade sig mest åt det kungliga hovet och hovstallet. 1634 blev han guvernör för den unga drottning Christina, året förut hade han blivit riksråd. Han hade flera stora gods, Edshammar i Lena sn i Uppland, Herrborum och Bråborg i Östergötland, Han dog 1642 på Ulfsunds kungsgård, numera Kungsör, där hovstallet hade en anläggning.

Axel Banér  var född 1594 på Djursholm, som tillhörde hans fader riksrådet Gustaf Banér. Denne hade slutit sig till kung Sigismunds anhängare och därför dömts till döden i Linköping 1600. Sonen Axel kom i Gustaf II Adolfs tjänst och blev hovjunkare 1617, samt 1620 kammarherre. Tre år senare utnämndes han till riksstallmästare, 1627 förordnades Banér till ståthållare över Västerås slott och län, vilket då omfattade Västmanland och Dalarna. Den höga värdigheten av riksråd erhöll han d. 14. 1. 1633, och följande år d. 24.1. utnämndes han till riksmarskalk. Axel Banér deltog sålunda ej i de olika krigen utan ägnade sig åt förvaltningen och det kungliga hovet.

Han utsågs 1634 till den omyndiga drottning Christinas guvernör, en synnerligen ansvarsfull befattning. År 1639 utnämndes han till lagman över Kalmar län och Öland.

Axel Banér avled d. 12. 8. 1642 på Ulfsunds kungsgård, nuv. Kungsör och begrovs i Uppsala domkyrka i Bielkeska gravkoret.

Axel Banér var bland de yngsta av sönerna och synes ej ha ärvt något av släktens gods. Senare kom han att äga flera gårdar, Edshammar i Lena sn (Upl) Nils Bielkes genom gifte 1641, Herrborum i S:t Anna sn (Ögl) och Bråborg i Skönberga sn (Ögl) , Fånö i Blidö sn (Upl), friköpt 1630.

Han var gift tre gånger.

1:o d.25.4.1624 på Stockholms slott m. Barbro von Saletta, som åtföljt drottning Maria Eleonora, död 1629,

2:o d.22.5.1631 på Stockholms slott m. hovfröken Ebba Brahe, f, 1601, d.1638, dtr t. Abraham Brahe o. Elsa Gyllenstierna.

3:o   13.6.1641 Carin Bielke, f. 1612, d. 1694, begr. i Upsala domkyrka, dotter till frih. Nils Bielke till Salsta o. Ingeborg Oxenstierna.

Axel Banér hade två söner och nio döttrar, av vilka fem döttrar överlevde fadern och 1651 upphöjdes i friherrligt stånd med titeln friherrinna till Gamla Karleby”.

Axel Banér var gift tre gånger. År 1624 äktade han drottning Maria Eleonoras hovfröken Barbro von Saletta, efter fem år hade han blivit änkling och friade nu till en annan av hovets unga damer, hovfröken Ebba Brahe, dotter till greve Abraham Brahe och kusin till kung Gustav II Adolfs ungdomskärlek. Frieriet, som lär ha vållat stor uppmärksamhet slutade med bröllop på Stockholms slott 1631.

Efter sju års äktenskap stod Axel Banér åter ensam och gifte sig snart med en släkting, Carin Bielke. Hon överlevde sin man i 52 år. Med sina tre hustrur ligger Axel Banér begraven i Uppsala domkyrka. Han hade nio döttrar och en son. Vid arvskiftet tillföll Blidö den äldsta av döttrarna, Christina Dorotea, som 1647 gifte sig med kammarherre Erik Leijonhufvud, ”Erik den starke” som kan kallades.

Axel Banér gjorde ej någon byggenskap för egen räkning på Blidö eller Fånö som byn då hette. Jorden brukades här som på andra av adelns många gårdar av bönder. Från 1600-talets mitt kommo ändrade förhållanden. Friherre Erik Leijonhuvud hade efter utländska studieresor och tjänstgöring vid hovet blivit utnämnd till överste 1651.

Han var född på stamgodset Ådö i Lossa socken, av farfadern uppbyggt till säteri. Här bodde hans far. Blidö bebyggdes som säteri någon gång före 1656. Det visar sig, att två av Erik Leijonhufvuds barn föddes på Blidö 1655 och 1657, och vid denna tid uppfördes även ett kapell nära Blidö säteri. Blidö beskrives 1650 såsom välbebyggt. (J. O. Almqvist I:2.5.624).

Kapellet som uppfördes där den nuvarande kyrkan står, tillkom på bekostnad av överste Leijonhuvud, (Sveriges kyrkor. Uppland). Det låg på en liten ö med en särskild bro över från säteriet. ”Kyrkobroen” omtalas 1763. I kapellet uppsattes en ännu bevarad altartavla, föreställande ”Nattvarden” och med skulpterad ram. På denna sutto donatorernas vapensköldar, vilka ännu finnas kvar i kyrkan.

SONY DSC

Predikstolen var även en gåva från Leijonhuvud. När herrskapet gick till gudstjänsten sutto de i två ståtliga slutna bänkar med utskurna ornament, vilka numera stå i Blidö kyrkas kor. Första gudstjänsten i kapellet skall ha hållits den 3 nov. 1660.

Det hörde till denna tidens skick, att ägaren av ett säteri skulle ge sin församlingskyrka en ståtlig inredning och vid gudstjänstbesök själv med sin familj sitta i en särskild ”herrskapsbänk”.

Erik Leijonhufvud avled 1662 på sin gård Ådö i Mälaren och begrovs i familjens gravkor i Almviks kyrka nära Örebro. Hans maka överlevde honom länge och dog 1696. Efter makens död brukade hon omkring 1650 själv sin gård. Hon begrovs i Uppsala domkyrka.

Den äldste av Erik Leijonhufvuds söner, Axel Gabriel, var född 1650, studerade i Uppsala och Heidelberg och blev sedan kammarherre bos ”riksänkedrottningen” Hedvig Eleonora 1672. Han var även assessor i kommerskollegium och fick slutligen ”landshövdings karaktär” 1720.

Det gamla familjegodset Ådö sålde han liksom flera andra gårdar. Blidö såldes 1709. Han har även skrivit en självbiografi, tryckt 1770. Erik Leijonhuvud avled 1732.

Köpare av Blidö säteri var överstinnan Gustaviana Horn, född Flemming och änka sedan 1707 efter översten Carl Gustaf Horn av en pommersk ätt med stamgodset Rantzien. Överste Horns fyra barn blevo 1719 upphöjda i friherrligt stånd. En av döttrarna, Sofia Christina gifte sig 1726, kort efter sin moders död, med sin kusin, kaptenen greve Jürgen Rudolf Horn af Rantzien.

Försäljningen av Blidö skedde när det stora nordiska kriget börjat komma in i ett mera kritiskt skede.

Tio år senare kom en rysk flotta in i Stockholms skärgård och utförde sitt stora härjningståg sommaren 1719, då bl. a. Blidö brändes.

Greve Jürgen Rudolf Horns far hade varit kommendant i Narva och 1704 vid stadens erövring blivit med hela sin familj tillfångatagen av ryssarna. Barnen återkommo först 1721, och greve Horn blev senare officer. Efter hans död 1746 fick sonen Carl Gustaf Horn Blidö i arv. Denne levde ogift, fick 1755 hovjunkares titel och avled 1811 vid 80 års ålder på Starbäck i Roslagen.

Blidö försåldes 1760 till bankkommissarien Robsahm, som snart sålde gården till majoren, baron P 0 Yxkull. Denne i sin tur avyttrade gården 1762 till fru Elisabeth Charlotta Reenstierna. Denna dam hade vid 14 års ålder blivit gift med kapten Lars Henrik Hästesko-Fortuna, men äktenskapet upplöstes genom skildmässa 1757. Kapten Hästesko var en politiskt verksam herre. Under striderna mellan ”Hattarna” och ”mössorna” vid den stormiga riksdagen 1755-1756 blev han av ständerna anklagad för att ha sökt förleda ledamöter av bondeståndet till ”skadliga begrepp” om bondeståndets talman Olof Håkansson och dess sekreterare. Domen löd på 6 års fästning, och fem år avtjänande Hästesko på Kalmar slott, varefter han frigavs 1761, då de politiska förhållandena ändrats.

Nu följde en process med den frånskilda makan om hennes sätt att förvalta hans egendom under fängelsetiden. Paret hade åtta barn. För två av döttrarna firades bröllop på Blidö. På nyåret 1770 var det äldsta dottern Anna Helena som gifte sig andra gången, och brudgum var överstelöjtnanten Abraham Daniel Schönström. I maj följande år gifte sig Adolfina Fredrika med översten Axel Magnus von Arbin, sedermera generallöjtnant och död 1791.

Sämjan inom familjen synes ej ha varit den bästa, ty ättartavlorna omtala, att överstinnan Anna Helena Schönström ”förde process först med sin mor och sedan med sin syster Adolfina Fredrika till sin död 1798”, Generalskan von Arbin överlevde i flera år sin processande syster. Hon avled 1816 som änka i östra Småland, där hennes barn bodde.

Blidö såldes ånyo 1777 toll protokollsekreteraren Julius Grundelstierna. Samma år anlades på Furusund ett kronobränneri efter överenskommelse med kungl. Brännerikommissionen. Bränneriet arrenderades av ett bolag  men övertogs senare av en av bolagsmännen, presidenten C E Lagerhem. Denne inköpte även Blidö säteri 1779.

1. Säteriet 5. Kyrkan

En treårig pojke kom 1944 från Estland


Gravplats 741 på Blidö kyrkogård

Den 23 september 1944, kom det 215 flyktingar och dagen efter kom det ytterligare 520 flyktingar till Furusund från Estland som behövde logi och mat i ransoneringstider, där alla på något sätt fick hjälp.
Det var Elsa Jansson i Lottakåren som organiserade ankomsten i Furusund. Hon hade fått information om att det var flyktingbåtar på väg till Furusund. Det satte alla boende i Furusund på prov. Vid den tiden fanns det över 100 liggplatser i de hotell som fanns, men det krävdes att alla ställde upp på något sätt för att flyktingarna skulle få tak över huvudet.
Pojken Toivo drunknade vid ett obevakat tillfälle vid Lidö i Furusund, där en del av flyktingarna var inkvarterade. Hans mamma Salme med sonen Toivo hade kommit med båt från Estland under svåra väderförhållanden. Pappa Uudu hade hamnat i en följebåt som under det hårda vädret hamnade i Finland, när man var tvungen att kapa trossen till följebåten. Den här historien har Toivos bror Hans berättat för mig. Toivo har två bröder och två systrar som finns kvar i Sverige. Vi pratade aldrig om Toivo berättar Hans för mig, det var nog alltför skamfyllt, eftersom mamma tog på sig skulden när pappa inte var närvarande.
Det som förvånar mig är att Toivo begravdes bara två dagar efter, varför? Troligen var familjen anvisade till annan ort i Sverige, eftersom flyktingarna inte kunde stanna i Furusund en längre tid.
Blidö 2021-04-27
/Göte Lagerkvist

Läs även om FLYKTINGLÄGRET I FURUSUND HÖSTEN 1944 (leht.se)

Sjöblom-släkter i Blidö socken

När jag som 20-åring kom från Danmark till Blidö stötte jag ofta på namnet Sjöblom. Sveriges befolkning 1950  (en CD utgiven av Sveriges Släktforskarbund) redovisar att det då fanns knappt 4000 personer med det namnet varav 170 med anknytning till Blidö. Som jag tidigare berättat blev mitt första möte med min frus mormor anledningen till att jag ägnat mig åt släktforskning på Blidö socken. Jag tyckte det var så många som hette Sjöblom i Oxhalsö och frågade om alla var släkt. När hon sa nej bara kusiner, bestämde jag mig för att undersöka saken. Svaret var inte helt korrekt förstår jag nu och kan säga att det har funnits drygt tio-talet olika släkter Sjöblom i Blidö socken

Eftersom kyrkböckerna endast finns tillbaka till början av 1800-talet är det svårt att veta säkert när någon antog namnet Sjöblom första gången. I Blidö socken är det endast fem som jag känner till som var födda på 1700-talet. Anders S f 1791, Anders Jansson S f 1797, Erik Johan S f 1795, Erik Olsson S f 1789 och Olof Olsson S f 1796. I övriga Sverige förekommer det enstaka födda så tidigt som i början av 1700-talet med namnet Sjöblom.

1    Erik Andersson föddes 1768 i Åkerö by på Rådmansö. Därifrån flyttade han med sin familj i början av 1820-talet till Valbergsudden i Oxhalsö. Med sig hade han tre söner. I hustrun Anna Olofsdotters bouppteckning får vi reda på att sönerna har tagit sig olika efternamn. Åkerblom, Sjöblom och Österman. Fem syskon dog i späd ålder medan de bodde på Rådmansö. Se Erik Anderssons släkttavla

Anders Åkerblom var gift två gånger och hade med Margareta Jansdotter åtta barn varav två döttrar, Anna och Augusta, som stannade kvar på Blidö och lämnade efter sig många ättlingar. Se Anders Åkerbloms släkttavla

Erik Sjöblom har det inte gått att följa på grund av luckan i kyrkböckerna mellan 1823 och 1844.

Johan Österman hade tjänst som dräng hos Comissarie Strömberg i Blidö gård och hade fyra barn med Fredrika Hellsten. Anna dog ogift på Möja. Sabina och Augusta dog som barn och Anders flyttar som 15 åring till Stockholm där spåren slutar.

2     Per Andersson d ä föddes 1777 i Björknäs, Frötuna socken. Hade gift sig med Brita Olsdotter i Rådmansö och flyttade till Blidö 1815. De hade bosatt sig i Oxhalsö och barnen blev många, nio varav tre dog i späd ålder. Vid vuxen ålder tog alla barnen namnet Sjöblom. Per Andersson drunknade redan oktober 1824. Brita levde endast tio år därefter.

Äldsta barnen var knappt vuxna och den yngste Johan Fredrik endast femton när modern dog. Han var den som flyttade bort från Oxhalsö och hamnade på Söderöra och bildade en stor familj där. Erik dog tidigt, och Katarina Ersdotter som var från Svartlöga tog barnen med sig dit. Karl Erik och Anna Greta levde in på 1900-talet på Svartlöga ogifta.

Brita Stina gifte sig med bonden och mästerlotsen Anders Lennman. Per och Gustav hade var sin gård i Oxhalsö by. När det blev laga skifte visade det sig att deras låg så nära inpå varandra att lantmätaren föreslog att en av dem skulle flyttas ut ur byn. Det blev Pers gård det gällde och hela hans gård flyttades till Fällgate. Man sa att Gubben Per hade tre och ett halvt dussin barn. Men tre dog i späd ålder och det var bara det halva dussinet som blev vuxna.

3    Erik Ersson Sjöblom  föddes 1786 i Gillberga by på Rådmansö. I början av 1800-talet kom han till Oxhalsö. Tyvärr har vi luckan i kyrkboken och vet lite om familjen, men på 1840 talet bor han i Eknäset som torpare och har en son som är arbetskarl. 1846 är båda döda.

4    Erik Olsson Sjöblom föddes 1789 i Blidö socken. Fadern var sockenskräddare Olof Ersson. Erik var lotslärling och togs 1808 ut till Lantvärnet. Han blev endast 33 år och lämnade efter sig hustrun Ulrika Ersdotter som var från Kimito i Finland.

5    Karl Petter Sjöblom  föddes i Karlskrona Stadsförsamling 1789 av Kristina Håkansdotter som var ensamstående. 1806 kommer han till Blidö socken och heter nu Sjöblom. Är först dräng på Sundskär. 1808 blir han uttagen till Lantvärnet och deltar i strider i trakten av Åbo. 1816 kommer han till Oxhalsö. Gifter sig med Greta Persdotter1817, får en son Karl Petter 1818 och drunknar på vintern 1819. Sonen Karl Petter blir båtsman i Sunda och får namnet Fogel. Senare är han långlots och får med Anna Kajsa Ersdotter en stor familj.

6    Anders Sjöblom som var född 1791 i Blidö socken, var lots och bodde på Gräskö. (Hans far Anders Jansson som också var Lots kom från Länna.) Anders hade tre döttrar och en son tillsammans med Brita Olsdotter född 1792 I Blidö. Döttrarna gifte sig Wijkander, Öhman och Jansson. Sonen förde släktnamnet vidare och flyttade till Vaxholm och blev ångbåtsbefälhavare.

7    Erik Johan Sjöblom föddes 1795 i Blidö socken men levde på Eknö i Länna socken. Dottern Carolina gifte sig med Per Persson och fick sonen Johan Peter Persson född 1859. Han var ångbåtsbefälhavare och emigrerade till Amerika 1899. Hustrun stannade kvar och dog i Stockholm 1906.

8    Per Andersson d y född 1797 i Gubboda, Frötuna socken. Kom till Oxhalsö och tjänade dräng hos Per Andersson d ä. Gift med Katarina Andersdotter. Två barn levde till vuxen ålder. Johan Petter tog senare namnet Sjöblom. Han fick med Anna Greta Sjöberg nio barn. Det var denna Sjöblomsläkt som ägde sista Sandkilen Helmi. 

9    Johan Olsson Sjöblom föddes 1799 på Sundskär Rådmansö socken, men flyttade på 1830-talet till Norröra. Som bonde gifte han sig med Gustava Jansdotter, f 1802 på Rådmansö, och  fick fem söner och en dotter. Alla kom att ägna sig åt jordbruk på Norröra.

10  Karl Gustav Sjöblom född i Blidö socken troligen 1804. Var uppsyningsman och bodde i Furusund. Gift med Lovisa Larsdotter från Frötuna. De hade sex barn varav fyra kom till vuxen ålder.

11  Samuel Petter Olsson Sjöblom föddes 1805 på Sundskär. Bror till Nr 9 Johan Olsson Sjöblom. Bodde och dog på Norröra. Hade sonen Johan Sjöblom som var bonde på Norröra och hade tre barn till vuxen ålder.

12  Mathias Sjöblom  född 1811 i Hammarland på Åland. Bodde i Furusund och var skräddare och fjärdingsman. Gift med Smeddottern Karolina Ask och hade sonen skeppare Konrad Sjöblom. Båda makar dog tidigt. Yngsta barnet Hjalmar var fosterbarn hos Nils Andersson i Kolsvik.