En treårig pojke kom 1944 från Estland


Gravplats 741 på Blidö kyrkogård

Den 23 september 1944, kom det 215 flyktingar och dagen efter kom det ytterligare 520 flyktingar till Furusund från Estland som behövde logi och mat i ransoneringstider, där alla på något sätt fick hjälp.
Det var Elsa Jansson i Lottakåren som organiserade ankomsten i Furusund. Hon hade fått information om att det var flyktingbåtar på väg till Furusund. Det satte alla boende i Furusund på prov. Vid den tiden fanns det över 100 liggplatser i de hotell som fanns, men det krävdes att alla ställde upp på något sätt för att flyktingarna skulle få tak över huvudet.
Pojken Toivo drunknade vid ett obevakat tillfälle vid Lidö i Furusund, där en del av flyktingarna var inkvarterade. Hans mamma Salme med sonen Toivo hade kommit med båt från Estland under svåra väderförhållanden. Pappa Uudu hade hamnat i en följebåt som under det hårda vädret hamnade i Finland, när man var tvungen att kapa trossen till följebåten. Den här historien har Toivos bror Hans berättat för mig. Toivo har två bröder och två systrar som finns kvar i Sverige. Vi pratade aldrig om Toivo berättar Hans för mig, det var nog alltför skamfyllt, eftersom mamma tog på sig skulden när pappa inte var närvarande.
Det som förvånar mig är att Toivo begravdes bara två dagar efter, varför? Troligen var familjen anvisade till annan ort i Sverige, eftersom flyktingarna inte kunde stanna i Furusund en längre tid.
Blidö 2021-04-27
/Göte Lagerkvist

Läs även om FLYKTINGLÄGRET I FURUSUND HÖSTEN 1944 (leht.se)

Sjöblom-släkter i Blidö socken

När jag som 20-åring kom från Danmark till Blidö stötte jag ofta på namnet Sjöblom. Sveriges befolkning 1950  (en CD utgiven av Sveriges Släktforskarbund) redovisar att det då fanns knappt 4000 personer med det namnet varav 170 med anknytning till Blidö. Som jag tidigare berättat blev mitt första möte med min frus mormor anledningen till att jag ägnat mig åt släktforskning på Blidö socken. Jag tyckte det var så många som hette Sjöblom i Oxhalsö och frågade om alla var släkt. När hon sa nej bara kusiner, bestämde jag mig för att undersöka saken. Svaret var inte helt korrekt förstår jag nu och kan säga att det har funnits drygt tio-talet olika släkter Sjöblom i Blidö socken

Eftersom kyrkböckerna endast finns tillbaka till början av 1800-talet är det svårt att veta säkert när någon antog namnet Sjöblom första gången. I Blidö socken är det endast fem som jag känner till som var födda på 1700-talet. Anders S f 1791, Anders Jansson S f 1797, Erik Johan S f 1795, Erik Olsson S f 1789 och Olof Olsson S f 1796. I övriga Sverige förekommer det enstaka födda så tidigt som i början av 1700-talet med namnet Sjöblom.

1    Erik Andersson föddes 1768 i Åkerö by på Rådmansö. Därifrån flyttade han med sin familj i början av 1820-talet till Valbergsudden i Oxhalsö. Med sig hade han tre söner. I hustrun Anna Olofsdotters bouppteckning får vi reda på att sönerna har tagit sig olika efternamn. Åkerblom, Sjöblom och Österman. Fem syskon dog i späd ålder medan de bodde på Rådmansö. Se Erik Anderssons släkttavla

Anders Åkerblom var gift två gånger och hade med Margareta Jansdotter åtta barn varav två döttrar, Anna och Augusta, som stannade kvar på Blidö och lämnade efter sig många ättlingar. Se Anders Åkerbloms släkttavla

Erik Sjöblom har det inte gått att följa på grund av luckan i kyrkböckerna mellan 1823 och 1844.

Johan Österman hade tjänst som dräng hos Comissarie Strömberg i Blidö gård och hade fyra barn med Fredrika Hellsten. Anna dog ogift på Möja. Sabina och Augusta dog som barn och Anders flyttar som 15 åring till Stockholm där spåren slutar.

2     Per Andersson d ä föddes 1777 i Björknäs, Frötuna socken. Hade gift sig med Brita Olsdotter i Rådmansö och flyttade till Blidö 1815. De hade bosatt sig i Oxhalsö och barnen blev många, nio varav tre dog i späd ålder. Vid vuxen ålder tog alla barnen namnet Sjöblom. Per Andersson drunknade redan oktober 1824. Brita levde endast tio år därefter.

Äldsta barnen var knappt vuxna och den yngste Johan Fredrik endast femton när modern dog. Han var den som flyttade bort från Oxhalsö och hamnade på Söderöra och bildade en stor familj där. Erik dog tidigt, och Katarina Ersdotter som var från Svartlöga tog barnen med sig dit. Karl Erik och Anna Greta levde in på 1900-talet på Svartlöga ogifta.

Brita Stina gifte sig med bonden och mästerlotsen Anders Lennman. Per och Gustav hade var sin gård i Oxhalsö by. När det blev laga skifte visade det sig att deras låg så nära inpå varandra att lantmätaren föreslog att en av dem skulle flyttas ut ur byn. Det blev Pers gård det gällde och hela hans gård flyttades till Fällgate. Man sa att Gubben Per hade tre och ett halvt dussin barn. Men tre dog i späd ålder och det var bara det halva dussinet som blev vuxna.

3    Erik Ersson Sjöblom  föddes 1786 i Gillberga by på Rådmansö. I början av 1800-talet kom han till Oxhalsö. Tyvärr har vi luckan i kyrkboken och vet lite om familjen, men på 1840 talet bor han i Eknäset som torpare och har en son som är arbetskarl. 1846 är båda döda.

4    Erik Olsson Sjöblom föddes 1789 i Blidö socken. Fadern var sockenskräddare Olof Ersson. Erik var lotslärling och togs 1808 ut till Lantvärnet. Han blev endast 33 år och lämnade efter sig hustrun Ulrika Ersdotter som var från Kimito i Finland.

5    Karl Petter Sjöblom  föddes i Karlskrona Stadsförsamling 1789 av Kristina Håkansdotter som var ensamstående. 1806 kommer han till Blidö socken och heter nu Sjöblom. Är först dräng på Sundskär. 1808 blir han uttagen till Lantvärnet och deltar i strider i trakten av Åbo. 1816 kommer han till Oxhalsö. Gifter sig med Greta Persdotter1817, får en son Karl Petter 1818 och drunknar på vintern 1819. Sonen Karl Petter blir båtsman i Sunda och får namnet Fogel. Senare är han långlots och får med Anna Kajsa Ersdotter en stor familj.

6    Anders Sjöblom som var född 1791 i Blidö socken, var lots och bodde på Gräskö. (Hans far Anders Jansson som också var Lots kom från Länna.) Anders hade tre döttrar och en son tillsammans med Brita Olsdotter född 1792 I Blidö. Döttrarna gifte sig Wijkander, Öhman och Jansson. Sonen förde släktnamnet vidare och flyttade till Vaxholm och blev ångbåtsbefälhavare.

7    Erik Johan Sjöblom föddes 1795 i Blidö socken men levde på Eknö i Länna socken. Dottern Carolina gifte sig med Per Persson och fick sonen Johan Peter Persson född 1859. Han var ångbåtsbefälhavare och emigrerade till Amerika 1899. Hustrun stannade kvar och dog i Stockholm 1906.

8    Per Andersson d y född 1797 i Gubboda, Frötuna socken. Kom till Oxhalsö och tjänade dräng hos Per Andersson d ä. Gift med Katarina Andersdotter. Två barn levde till vuxen ålder. Johan Petter tog senare namnet Sjöblom. Han fick med Anna Greta Sjöberg nio barn. Det var denna Sjöblomsläkt som ägde sista Sandkilen Helmi. 

9    Johan Olsson Sjöblom föddes 1799 på Sundskär Rådmansö socken, men flyttade på 1830-talet till Norröra. Som bonde gifte han sig med Gustava Jansdotter, f 1802 på Rådmansö, och  fick fem söner och en dotter. Alla kom att ägna sig åt jordbruk på Norröra.

10  Karl Gustav Sjöblom född i Blidö socken troligen 1804. Var uppsyningsman och bodde i Furusund. Gift med Lovisa Larsdotter från Frötuna. De hade sex barn varav fyra kom till vuxen ålder.

11  Samuel Petter Olsson Sjöblom föddes 1805 på Sundskär. Bror till Nr 9 Johan Olsson Sjöblom. Bodde och dog på Norröra. Hade sonen Johan Sjöblom som var bonde på Norröra och hade tre barn till vuxen ålder.

12  Mathias Sjöblom  född 1811 i Hammarland på Åland. Bodde i Furusund och var skräddare och fjärdingsman. Gift med Smeddottern Karolina Ask och hade sonen skeppare Konrad Sjöblom. Båda makar dog tidigt. Yngsta barnet Hjalmar var fosterbarn hos Nils Andersson i Kolsvik.

 

 

Ernfrid Sjöblom hyllades på 80-årsdagen

Två stora Blidösläkter samlades när Johan Ernfrid Leontius Sjöblom och Frida Wilhelmina Österman gifte sig 1903. De byggde i Källviken på Blidö sitt hem som naturligtvis kallades Fridsdal. När ett halvsekel hade gått och Ernfrid blivit ensam kvar blev han hyllad på sin 80-årsdag. Bland gratulanterna fanns hyresgäster som varit sommarboende. Rolf Nilsson och Kerstin Hjelmskog hade diktat en ballad om Ernfrid, på Evert Taubes melodi till Balladen om Gustav Blom.  


  Läs texten, tryck här: