Furusunds historia av Gustaf Hallström

 

En av de mer kända arkeologerna under första hälften av 1900-talet var Gustaf Hallström som under sina aktiva år stort kom att bidra till forskningen kring den norrländska arkeologin. Gustaf föddes i Stockholm 1880 och dog 1962.

Under de sista åren bodde han på somrarna på Furusund. Här ägnade han sig åt dess historia och har även skrivit en liten folder som beskriver den medeltida hällristningen på Furusund. (Svenska Kryssarklubbens Årsskrift 1954)

Så här presenterar han sitt material:

Förord till FURUSUND-HALSÖN

Det är min avsikt att framlägga och granska sådant material, som belyser den mellersta Uppländska skärgårdens historia och begynnande bebyggelsehistoria. Framför allt rör sig mitt intresse om det skeppslag, som kallas Länna och Frötuna skeppslag, med socknarna Länna och Blidö, Frötuna och Rådmansö, — m.a.o. två urgamla socknar med sina administrativa avsöndringar och nybildningar. Det kommer att visa sig, att granskningen av mina källor ofta tvingar mig över dessa snäva gränser, men det är ju för uppgiften i fråga ganska naturligt.

Från början hade jag tänkt mig skriva en större sammanfattande framställning omfattande allt fram från  och med 1500-talet som kunde vara av intresse, men en sådan syntes mig snart bli alltför vidlyftig och uppfylld av luckor. Med tanke på min framskridna ålder finner jag därför klokare söka få ut, vad jag orkar med, i smärre avdelningar, som liksom stå för sig själva, men ändå bilda byggstenar för uppgiften i dess helhet. Dess smärre avdelningar skulle jag vilja kalla ”Furusunds-studier”, eftersom de så gott som alla centrera kring den viktiga genomfartsleden vid Furusund och där jag dessutom har mitt Tusculum. 

Min bakgrund är min intima kontakt med denna underbara kust- och övärld, som jag först mötte i min tidiga barndom (1886) och sedan haft full känning av under snart sagt alla följande år. Mina föregångare i dessa ämnen, J. Modén, E. W. Dahlgren, E. Alfred Jansson, Axel Härlin, etc. kan jag icke nog tacka för deras understödjande möda och goda uppslag.

 

                                                                                       Furusund november 1960

                                                                                              G. Hallström

Läs nämnda uppsats om 14 sidor genom att följa länken:

 

 

 

Annons

Österman – släkter i Blidö socken

1. Den första Österman som dyker upp i kyrkböckerna är Erik Andersson Österman f 1769 i Blidö socken. Han var kronolots och bodde först i Svartnö, Länna gift med Brita Jansdotter och sonen Johan Johannes Österman f 1800. Efter Britas död 1802 gifte han om sig med Brita Andersdotter och flyttade till Gräskö och fick dottern Johanna Fredrika f 1807 och Anders Österman f 1810 d 1811.

 

2. I början av 1800-talet kommer Erik Ersson f 1771 från Rådmansö och blir strandfogde i Köpmanholm. I två giften får han två söner som kommer att kalla sig Österman. Erik Ersson Österman f 1803 gift med Magdalena Andersdotter från Ljusterö och Johan Österman f 1814 gift med Katarina Andersdotter från Vätö.

 

3. Eric Claesson var född i Länna 1775 men kom till Blidö socken och bodde i Yxlö. I hans första gifte med Anna Ersdotter fick han sonen Jan Erik som tog namnet Sjöblom och dottern Anna Brita Ersdotter. Efter Annas död gifte han om sig med Katharina Jansdotter och fick fyra söner Erik, Anders, Gustaf och Karl som tog namnet Österman och två döttrar Greta och Katarina Ersdotter

Erik Ersson Österman f 1812 gift med Anna Kristina Vännström fick dottern Tekla Josefina och sönerna Karl Erik Isidor Österman f 1866 och Viktorinus Österman f 1869.

Anders Gabriel Ersson Österman f 1815 och gift med Brita Ersdotter från Länna.

Gustaf Österman f 1817 gift med Greta Andersdotter

Karl Ersson Österman f 1818 gift med Katarina Persdotter och dottern Katarina Augusta  f 1856.

 

4. Johan Österman f 1781 i Blidö socken bodde i Yxlö gift med Greta Jansdotter. De hade tre söner Johan Erik, Anders och Gustaf.

Johan Erik Österman f 1814 gift med Anna Sofia Gustafsdotter har sonen Johan Alfred och döttrarna Kristina, Vilhelmina och Augusta.

Anders Österman f 1818 gift med Gustava Lennman från Köpmanholm hade en dotter Augusta Vihelmina och två söner som inte uppådde vuxen ålder.

Gustaf Österman f 1823 gift med Anna Greta Lundstedt, Gustaf dog knappt ett år efter giftet utan några barn. Anna Greta gift om sig med Johan Kristiansson

 

5. Anders Österman f 1791 i Blidö socken och bodde i Eknäs Oxhalsö gift med Anna Olsdotter från Frötuna. De hade en son Jan Erik Österman f 1832 och fem döttrar Anna Sofia, Brita Stina, Greta, Johanna och Maria. Jan Erik, Brita Stina, Johanna och Maria var ogifta.

 

6. Erik Olsson Österman f 1795 kom från Rådmansö och var gift med Hedvig Persdotter från Tjockö. Sonen Johan Erik Österman bosatte sig på Rödlöga.

 

7. Olof Andersson Österman f 1798 i Sandviken, Blidö gift med Anna Brita Persdotter f 1801 i Sunda Blidö. De hade gifta döttrarna Anna Kajsa Österman och Johanna Österman och sonen Olof Karl Österman som var ogift.

 

8. Anders Jansson Österman f 1804 i Länna gift med Anna Ersdotter f 1812 på Blidö. De hade två gifta döttrar Anna Greta och Vilhelmina Kristina och sonen Johan Gustaf Österman som var ogift.

 

9. Johan Österman f 1806 i Länna bonde i Västerö och Boda. Gift med Sara Katarina Ersdotter från Roslags-Kulla. Hade två söner som levde till vuxen ålder, Anders Österman f 1830 och Johan Gustaf Österman f 1842.

 

10. Johan Mickael Ekman Löfman f 1811 i Länna och båtsman no 11. Gift med Ulrica Ersdotter från Husby-Sjuhundra. De hade elva barn varav tre söner tog namnet Österman.

Johan Österman f 1834 gift med Maria Andersdotter från Sikmarö och bodde i Alsvik.

Erik Peter Jansson Fogel Österman f 1836 gift med Anna Kristina Andersdotter från Frötuna och bodde i Oxhalsö.

Anders Fredrik Österman f 1852 gift med Katrina Vilhelmina Söderman 

 

11. Olof Andersson Österman f 1821 i Blidö socken, bonde  gift med Anna Brita Österberg från Möja. De bodde på Rödlöga och hade tre söner och tre döttrar.

 

12. Jan Fredrik Österman f 1822 i Rådmansö gift med Brita Stina Ersdotter. De bodde i Rådmansö och hade fem barn, varav några flyttade till Blidö.

 

13. Anders Petter Ersson Österman f 1826 i Blidö, först gift med Katarina Jansdotter senare med Anna Katarina Fröberg. De hade fem döttrar och en son.

 

14. Johan Erik Österman f 1826 i Länna gift med Anna Brita Jansdotter från Rådmansö. De bodde på Söderöra och hade sonen Johan Bendix Österman.

 

15. Anders Österman f 1829 i Ljusterö bodde i Oxhalsö gift med Margareta Kristian Persdotter. Av fem barn levde endast Regina Elisabet f 1864 och Karl Fridolf f 1866 till vuxen ålder.

 

 

 

Lantbrukets förändring i Blidö socken under 1900-talet

Det har under 1900-talet skett stora förändringar i lantbruket. Sverige har gått från att vara ett rent bondesamhälle till vad det är idag.

Jordbruksverket har i sin statistikdatabas inhämtat resultatet av många undersökningar som gjorts av SCB. Här kan man hämta äldre statistik, långa tidsserier 1866-2020. Undersökningarna är gjorda vid olika tidpunkter och valet av parametrar har växlat varför det kan vara svårt med jämförelser över tid.

I en del fall finns data på fin geografisk nivå varför man kan få en uppfattning om lantbrukets utveckling i Blidö socken (eller motsvarande) jämfört med vad som skett på länsnivå.

Ett mått på utvecklingen är att jämföra åkerarealen under seklet.

 

År	1907	1932	1951	1975	1985	1995	1995/1907 ( i %)
Blidö socken/kommun	732	592	527	166	171	156	21
Sthlms län	166278	161434	145665	101506	97297	88953	53

 

 

Man ser här att åkerarealen minskat sedan seklets början.  Minskningen accelererar kraftigt mellan 1951 och 1975, mer i Blidö än i länet som helhet. Därefter avstannar processen och åkerarealen har sedan dess minskat endast marginellt.

Redan i det gamla bondesamhället fanns ett bestämt förhållande mellan areal och antal kor i en lantbruksfastighet. Parallellt med minskningen av åkerarealen minskar även antalet kor.

 

År	1907	1932	1951	1975	1985	1995	1995/1907 (i %)
Blidö socken/kommun	541	451	272	17	55	53	10
Sthlms län	77167	69878	48638	14878	13843	12111	16

 

 

 

Sammanfattningsvis kan man konstatera att åkerarealen och djurhållningen (kor) minskat kraftigt under hela 1900-talet, men betydligt mer i Blidö än i länet som helhet.

Siffrorna  är hämtade ur Jordbruksverkets statistikdatabas. Grundmaterialet är SCB:s löpande jordbruksstatistik med nedslag ett antal gånger under seklet. Man har räknat antal odlade ytor i hektar och djurslag i enheter.