Strindberg hyrde hos en skomakare i Furusund 1899

  Skomakar-Janne var ett känt begrepp i Furusund på 1800-talet. Men vem var han egentligen? Var det hos Skomakar-Janne som August Strindberg hyrde? Nej det var det inte. I Ester Grönblads bok om Furusund finns ett foto tagit i Källarbacken vid sekelskiftet. (Pl. 9) Det måste vara sonen Johan Johansson 1828-1906. Fadern Johan Johansson 1794-1865 var också skomakare i Furusund.     I födelseboken för Länna 1776-1829 står det att även Skomakar-Jannes farfar var skomakare, Johan Ersson, som angavs bo i Bergshamra, vilket strukits över och man skrivit ”Winter’s” som jag tolkar ”borta hos/vid Winter”. Båtsmannen hette då Matts Winter. Skomakaren bodde vid dödsfallet i Winterstorpet i Länna men var alltså inte båtsman som Ester Grönblad anger. Därav kallades Skomakar-Janne för Winter-Janne Enligt kyrkböckerna har det bott sju skomakare i Furusund. Tre av dem hette Andersson. 1832 föddes Hans i Anderslöv i Skåne, 1849 föddes August i Frötuna och 1862 föddes Anders Gustaf i Fredsberg i Skaraborgs län. I Ester Grönblads bok om Furusund kan man läsa att skomakaren som Strindberg hyrde hos var medlem av missionsförsamlingens styrelse på Köpmanholm. Kollar man i församlingens matrikel, framgår det att det är August Andersson. August Andersson var född i Mutsunda, Frötuna förs. 14 maj 1849. Föräldrarna var bonden Anders Ersson och hustrun Cathrina Olsdotter. 21 dec 1880 gifter sig August i Blidö kyrka med Sofia Vilhelmina Nordberg född i Norrtälje 6 april 1854 och flyttar 18 april 1881 till Furusund. Deras första barn David föds 20 juni 1881 men blir endast tre månader gammal. De får ytterligare två barn: Lilly Sofia född 15 maj 1883, gift med Kornelius Isidor Pettersson Blidmark född 3 febr 1880 på Norröra, de får tre barn Gösta och Bengt som är ogifta och Ingrid Sofia som endast blir fyra år gammal. Martin August född 7 mars 1889, som blev tullvaktmästare och dog i Stockholm 30 juni 1923. Han var gift och sedermera skild från Agnes Ottilia Magnusson född 9 sept 1895 i Lysekil och dog i Sofia Stockholm 12 november 1961. Således har jag inte kunnat finna några nu levande ättlingar efter skomakare August Andersson Det var alltså hos skomakaren Anders Andersson som Strindberg hyrde. Rummet som var en tillbyggnad till den ursprungliga stugan är nu återställt som det såg ut vid förra sekelskiftet. Skomakarstugan ligger på Förängsvägen nr 7.
Annonser

Gravstenen i kyrkgolvet

Många fötter har trampat på gravstenen inne i Blidö kyrka. Men hur många kyrkobesökare har tänkt på vem det kan vara som ligger där sedan mitten av 1700-talet. Det är en intressant historia som behöver berättas för människor som bor eller färdas härute idag. Olika delar av historien har jag hämtat från Ester Grönblads bok om Furusund och från Birger Ahlrén som skrev 1989 i hembygdsföreningens årsskrift om gravstenen i Blidö kyrka.

1758 bestämde man att göra ny bänkinredning i kyrkan och att man skulle byta ut trägolvet mot tegelgolv under bänkarna. I det sammanhanget passade Casper Eveler, som hade tjänst i Furusund som bokhållare, på att köpa sin gravplats och iordningställa densamma. Han hade därvid även införskaffat stenen som samtidigt placerats i golvet. Inskriptionen lyder:

 

CASPER DAVID

EVELER

FÖDD ÅR 1703 DÖD 17

PÅ FURUSUND

HVAREST HAN

FRÅN ÅR 1737 TIÄNT

ÄRLIG, FLITIG OCH TROGEN

 

Och där låg stenen och väntade på att Eveler skulle gravläggas. Dödsåret saknas, det blev aldrig ditknackat!

Det skulle bli Birger Ahlrén som löste gåtan vilket år Eveler dog. Det var vid ett tillfälle då han sökte ett mål i Domboksprotokollen för 1762 som han helt plötsligt finner ett testamente, där det framgick att Eveler dog 24 april 1762.

Ur testamentet kan man under punkt 4 också läsa det som berör hans gravplats i Blidö Capel:

”För mitt lägerställe och vilostad uti Blidö Capell, vilket jag på egen bekostnad bygga låtit, skänker jag till nämnda Capell femtio plåtar eller 300 daler kopparmynt, dock med det förbehåll att nämnda summa ej före måtte bli utkrävd före än mina gäldenärer betalat sina skulder till sterbhuset.”

Furusund den 23 april 1762

Caspar Eveler

Enligt kyrkoräkenskaperna för budgetåret 1763-74 var kyrkokassans inkomster 619 daler 12 öre kopparmynt inrymmande de detta år den 3 juli inlevererade testamentspengarna 300 daler kopparmynt.

Utgifterna för den nya bänkinredningen och tegelgolvet uppgick till 734 daler kopparmynt.

 

Andersson på Valbergsudden

I många släkter från Blidö socken kan man vandra sex generationer eller mera tillbaka i tiden. En del blidöbor kom inflyttande från närliggande öar. Till exempel från Rådmansö.

I början av 1800-talet flyttade Erik Andersson från Åkerö by i Rådmansö socken till Oxhalsö på Blidö. Han tog med sig hustru och barn och bosatte sig på Valbergsudden. Familjen hade haft åtta barn men fem dog före två års ålder, så nu bestod familjen av fem personer. Vi vet inte så mycket om familjen då det fattas en del husförhörslängder i Blidö socken mellan 1823 och 1844.

År 1833 dog emellertid hustrun, Anna Olofsdotter och av bouppteckningen efter henne kan vi få en liten uppfattning om levnadsförhållandena på den tiden. I inledningen står det:

Åhr 1833 den 19 de November Ansteltes Laga Bo upp Täckning  efter inhyses mannen Erik Anders Sons Hustru anna olofsdoter på Wallbergs hudden å Oxhalsö Egor å Blidö Socken som med Döden af läd den 9 de sistlidne augusti och lämnade efter Sig Enkemannen bemelte Erik Andersson samt med honom 3 ne Sönner Anders Åkerblom, Erik Sjöblom Johan Öster man alla Myndiga och Boende på Oxhalsö Egor af hvilka de två först nemda voro nervarande; Enke mannen tillsades att hvid Edelid för Pligtelse upp Gifva Boett Som det hvid hustruns Döds stund befans hvilken up Gift Skedde. På nedan skrefne sätt Som följer”

Här ser man det märkliga att de tre sönerna hade tagit olika efternamn, dessutom var hustruns namn bortglömt och infogat i texten i efterhand. Erik Anderssons släkttavla ser man här, och sönernas nedan.

Det är endast för sonen Anders  Åkerblom man har kunnat följa fram till våra dagar, och vad som hänt med Erik Sjöblom känner man inte till. Troligen har han lämnat Blidö någon gång före faderns död 1843 då han inte omnämns i dennes bouppteckning. Erik och Annas arvingar finns här.

Vill du se bouppteckningen finns det en avskrift här, som original har den beteckningen Frötuna och Länna skeppslags häradsrätt FII:7 1831-36 bild 4000.