Silversmedens hus

 

Till minne om Yngve Berger

Yngve gick bort den 10 juli 2018. En innehållsrik karriär som silversmed och lärare på Nyckelviksskolan. Han var också en framstående författare och designer. Vi grannar som under ett antal år, sedan 1981 då han köpte huset och senare bosatte sig på Blidö, har lärt känna Yngve kunde snabbt konstatera att han var en stor berättare. På Blidö hittade Yngve det lugn som han så väl uppsakattade för att kunna utöva sina färdigheter i konstens anda.

 

Arvet till hembygdsföreningen

Yngve ville att hans hus, fullt med konst, skulle ärvas av Blidö Sockens Hembygdsförening. Föreningen har tackat ja till arvet och säger att äntligen har vi fått en egen hembygdsgård. Ett villkor är att huset blir tillgängligt för allmänheten så att Yngves konst kan beses i rätt miljö.

 

Ett unikt kreativt hus efter silversmeden Yngve Berger

Yngves egen vilja var att Blidö Sockens Hembygdsförening ska behålla huset så att alla har möjlighet att komma och se hans konstnärliga verk.

Där skall man kunna se hans unika silvermasker och fåglar eller bara njuta av alla ”barkbåtar” som sitter på väggarna. Fantasiens farkoster- kallade Yngve sina egna alster. Här får man också möjlighet att läsa hans böcker, specielt ungdomsböcker som pojken och flickan i glashus m fl. Böckerna finns inte längre att köpa i handeln.

Silversmedens hus skall bevaras som det använts under hans produktion av masker och fåglar vilka han tillverkade här på Blidö.

Göte Lagerkvist

Ordförande i Blidö Sockens Hembygdsförening

 

se även Båtsman Ringbommens hus? nej silversmedens lillstuga.

Annonser

Hellbergarna

 

Kjell Hellberg som är sonson sonson sonson till Blidös förste Hellberg berättar sin släkts historia. (Se släkttavlan)

Den första Hellbergaren som kom till Blidö var Per Hellberg. Han föddes 1784 i Maria Magdalena församling i Stockholm, föräldrar var Carl Petter Hellberg och hans hustru Katarina Björklund. Familjen splittrades efter en tid.  Per flyttade, enligt släkthistorien, som yngling till Furusund och betjänt åt ”president” Lagerheim. Först 1807 finns han omnämnd i Blidö husförhörslängd  och då som sockenskräddare boende i Långviken. Några år senare flyttade han till Vagnsunda Ed (nuvarande Rosliden). I Vagnsunda gifter sig Per 1811 med änkan Brita Andersdotter från Gräskö. Brita har dottern Fredrika med sig från ett föregående äktenskap. Paret Per och Brita får tre gemensamma barn. Pers mamma Katarina Björklund flyttar 1812 till Vagnsunda, pappan Karl Petter ”som förfallit i dryckenskap” har troligen dött. Per Hellberg blir efter en tid vice länsman och i en Kungörelse från 1820 står det ; ”Sen sjöarne nu blivit allmänt körbare och sekre , så tillsegas herigenom vedebörande att på förste dagarne i nesta vicka behörigen utbuska de allmänna is- och vintervägarne, hvaröfver Vice Länsman Hellberg hafva noggrann eftersyn”.                                                                   Hårdnackalund den 30 December 1820.                                                                                                                       J H Granberg.

Per går genom isen och drunknar på Vagnsundaviken i december 1855.

Pers äldste son Karl Fredrik med familj bodde i 8 år på Hälsingeholmen i Värmdö där lärde han sig bland annat att bygga båtar. De återvände 1848 till Blidö där de köpte hemmanet ½ mantal av Glyxnäs. Till hemmanet hörde också ett flertal öar och även utmarker som Långviken och nuvarande Linkens naturreservat. Dessa öar och utmarker användes mest till slåtter av strandängar och sommarbete åt korna. Säljare var Anders Andersson Engström som senare delade resterande ½ mantal till sina tre barn. Karl Fredrik var nu båtmästare och började bygga båtar på strandängen i Glyxnäs. Här har varit stapelplats för 12 av Blidös roslagsskutor, de första av dem var Jungfrun 1852, Amanda 1853, Hoppet 1855, Erodice 1857. En av de sista var Elvira som byggdes 1866-67. Här byggdes också många storökor, fisksumpar och roddbåtar. I en storöka 7-8 m lång kunde 6 roddare ta sig till Stockholm på i bästa fall 12 timmar och med rätt vind lite snabbare. Den sista storökan byggde Karl Fredriks son August 1897 och den användes så sent som på 1950-talet. Jag var själv med på en av de sista transporterna när fyra kvigor flyttades från Alskär till Linken.

Karl Fredrik och systern Anna Kristina  förde släkten vidare. (Se släkttavlorna)

Karl August Hellberg, son till Karl Fredrik, föddes på Hälsingeholmen och övertog hemmanet i Glyxnäs efter sin far. Nu kom väckelserörelsen till Blidö och August blev snart en ledare. Tillsammans med ett drygt tjugotal medlemmar bildades Blidö missionsförsamling*). August var dess ordförande och talare i många år. Han var också engagerad med att skapa bra kommunikationer, båttrafiken i Blidösundet till och från Stockholm var en hjärtefråga. Tillsammans med andra näringsidkare och fastighetsägare i Glyxnäs och Sikmarö byggde man gemensamt Glyxnäs ångbåtsbrygga på August mark. Av de 6 barnen blev tre kvar i Blidö.

Karl Augusts son Bror August och hustrun Frida övertog, vid hemmansklyvningen 1907, den södra delen av hemmanet medan den norra delen tillföll systern Lydia och hennes man Reinhold Jansson. Bror August kom att bli mycket engagerad i skolan där han skötte bokföringen och i kyrkan där han var kyrkvärd. Han var också drivande för att få till stånd bättre kommunikationer i Blidösundet. Var även mycket aktiv när Blidöborna beställde fartyget ”Blidösund”  Under det så kallade Blidökriget var han mycket engagerad, det har berättats att han och svågern Reinhold vid flera tillfällen förhindrade Waxholmsbolagets fartyg att lägga till vid Glyxnäs brygga genom att sitta på varsin pållare.

*) se även inlägget om Blidö Missionsförsamling

 

Strindberg hyrde hos en skomakare i Furusund 1899

  Skomakar-Janne var ett känt begrepp i Furusund på 1800-talet. Men vem var han egentligen? Var det hos Skomakar-Janne som August Strindberg hyrde? Nej det var det inte. I Ester Grönblads bok om Furusund finns ett foto tagit i Källarbacken vid sekelskiftet. (Pl. 9) Det måste vara sonen Johan Johansson 1828-1906. Fadern Johan Johansson 1794-1865 var också skomakare i Furusund.     I födelseboken för Länna 1776-1829 står det att även Skomakar-Jannes farfar var skomakare, Johan Ersson, som angavs bo i Bergshamra, vilket strukits över och man skrivit ”Winter’s” som jag tolkar ”borta hos/vid Winter”. Båtsmannen hette då Matts Winter. Skomakaren bodde vid dödsfallet i Winterstorpet i Länna men var alltså inte båtsman som Ester Grönblad anger. Därav kallades Skomakar-Janne för Winter-Janne Enligt kyrkböckerna har det bott sju skomakare i Furusund. Tre av dem hette Andersson. 1832 föddes Hans i Anderslöv i Skåne, 1849 föddes August i Frötuna och 1862 föddes Anders Gustaf i Fredsberg i Skaraborgs län. I Ester Grönblads bok om Furusund kan man läsa att skomakaren som Strindberg hyrde hos var medlem av missionsförsamlingens styrelse på Köpmanholm. Kollar man i församlingens matrikel, framgår det att det är August Andersson. August Andersson var född i Mutsunda, Frötuna förs. 14 maj 1849. Föräldrarna var bonden Anders Ersson och hustrun Cathrina Olsdotter. 21 dec 1880 gifter sig August i Blidö kyrka med Sofia Vilhelmina Nordberg född i Norrtälje 6 april 1854 och flyttar 18 april 1881 till Furusund. Deras första barn David föds 20 juni 1881 men blir endast tre månader gammal. De får ytterligare två barn: Lilly Sofia född 15 maj 1883, gift med Kornelius Isidor Pettersson Blidmark född 3 febr 1880 på Norröra, de får tre barn Gösta och Bengt som är ogifta och Ingrid Sofia som endast blir fyra år gammal. Martin August född 7 mars 1889, som blev tullvaktmästare och dog i Stockholm 30 juni 1923. Han var gift och sedermera skild från Agnes Ottilia Magnusson född 9 sept 1895 i Lysekil och dog i Sofia Stockholm 12 november 1961. Således har jag inte kunnat finna några nu levande ättlingar efter skomakare August Andersson Det var alltså hos skomakaren Anders Andersson som Strindberg hyrde. Rummet som var en tillbyggnad till den ursprungliga stugan är nu återställt som det såg ut vid förra sekelskiftet. Skomakarstugan ligger på Förängsvägen nr 7.