Barnsängsfeber i Blidö socken

 

Barnsängsfeber är en livmoderinfektion med blodförgiftning som kan drabba nyförlösta kvinnor. Sjukdomen var känd redan under antiken, men det var först med upprättandet av lasarett och förlossningsanstalter som kunskapen om sjukdomen blev mer allmän.

Infektionen slår till snabbt och modern dör oftast ett par dagar efter förlossningen. Numera är den sällan förekommande men under 1800-talet satte den sina spår i många församlingar.

Genom att gå igenom kyrkböckerna för födelse och död i Blidö socken kan man konstatera att det under 1800-talet föddes 2886 barn, och att barnsängsfeber med dödlig utgång inträffade 13 gånger.

Under första delen av århundradet var man förskonad, och först under åren 1858-1861 inträffade de fem första fallen. De förekom på olika platser i socknen, på Blidö, Yxlan och Norröra. De övriga åtta fallen var jämnt fördelade under 70-, 80- och 90-talen

Annonser

Kolera, difteri och en farlig barnsjukdom på sent 1800-tal.

Man må tycka att jag går med morbida tankar, men det blir faktiskt så när man släktforskar. Det är frågan om födslar och ”dödslar” när man plockar fram data om personer som man kanske inte känner. När jag sedan försöker ta reda på vad dom gjorde och hur de levde, så slår det mig hur eländigt barn hade det, de åren då mina farföräldrar föddes.

Jag har tidigare under ”Händelser i Oxhalsö” berättat om hur mässling härjade 1863 på Blidö. Som det inte var nog så dog fyra vuxna av kolera 1866.

Men om vi bara går ett tiotal år fram i tiden, till november 1875, så bryter en epidemi med difteri ut. Denna gång var det grannön Yxlan som drabbades. I loppet av en månad dog åtta barn i åldrarna 2-13 år, varav de fyra var två syskonpar. I ett litet samhälle Kolsvik/Yxlö rycks åtta barn bort en månad före jul.

Fast det blir ännu värre! – Julafton samma år dör sjuåriga Johan Berndt Öhman i Sikmarö på Blidö. På annandagen Johan Ferdinand Wijkander i Blidö Gård och på nyårsafton Matilda Kristina Petersson i Boda också på Blidö. Alla tre i skarlakansfeber. Ålder 2-7 år. Fram till juni 1876 dör ytterligare i samma sjukdom fem barn på Blidö, tre på Yxlan, två på Norröra alla i åldern 0-9 år och på Söderöra en 26-årig man.

I loppet av ett halvår minskar befolkningen på dessa skärgårdsöar med 21 barn. Det var hårda tider och sjukdomar som vi idag knappast räknar med.

Livsfarligt att ha mässling 1863.

I Blidö socken dog 44 personer 1863. Av kyrkoböckerna framgår att 10 dog av ”slag”. Fem av dessa var endast ett par dagar gamla. Sex drunknade, det var under december månad.  Några dog av ”ålderdoms bräcklighet”, men 12 av 44 dog i mässling!

Yxlan, Norröra, Söderöra och Skälbottna drabbades av enstaka fall, men i Oxhalsö by dog sex barn.

26 januari dog båtsman Ringboms tvåårige son August Vilhelm. Sedan dog Johan Erik Östermans son Anders Fredrik 5 år den 9 februari. 16 februari var det Johan Erik Södermans dotter Anna Greta 9 år som drabbades. Man kan följa smittans väg i byn, och 11 mars blev det Anders Östermans dotter Christina Augusta 5 år som fick sätta livet till, och 24 mars dog även hennes bror Johan Ferdinand 3 år. Slutligen dog Sockenskräddaren Lundqvists dotter 21 juni. Hon blev hela 14 år.

Att så många drabbades så allvarligt av en ”barnsjukdom” på 1800-talet måste bero på dels dåtidens enkla bostadsförhållanden men kanske i hög grad brist på näringsrik kost.

Numera vaccineras alla svenska barn mot mässling. I hela världen vaccineras 8 barn av 10, år 2000 dog 500 000 barn, tio år senare 100 000!