Fynd i Birger Ahlréns arkiv II

Fattigvården i Blidö församling år 1827

Birger hade följt Erik Claesson, bonde i Yxlö, och hans familj, fyra barn med Anna Ersdotter, som dog 1809, och sex barn med Katarina Jansdotter som han gifte om sig med 1810. När Erik dog 1826 stod Katarina ensam med sju av barnen.

Kyrkostämmoprotokollet som Birger har letat fram ger en bild av hur fattigvården fungerade i början av 1800-talet.

SONY DSC

I översättning:

Protocoll, efter Laglig skedd pålysning hållet uti Blidö Församlings Socknestuga Söndagen d 28 Januari år 1827.

S.D. Sedan församlingens närvarande ledamöter nu uti Sockne Stugan Temmeligen manngrant sammankommmit, företogs och afgjordes följande.                                                                                     

1. Upplästes Upsala Dom. Capitels af år 1826 No 8 2 § ankomne Circulair innehållande erinran om Fattigvårdens noggranna handhafvande.                                                                                                                                                                                                                                                                                               Närvarande Socknemän yttrade härvid, att de Fattige här vore få och vetterligen ingen som behöfvde kringvandra i andra Socknar och besvära med tiggande, utom hvad Fattig Cassan möjeligen kan tillåta Midsommar och Jul få sådana Fattiga gå omkring inom Socknen och begära Nödigt och tjenligt arbete, har till närvarande här icke eller felats. Fattigewården handhafves i allmänhet så noggrant som möjeligt är af Præsterskap, Kyrkoråd och Kyrkvärdar.

2. Hade nu till Sockenstämman blifvit inlämnad en Skrift af följande innehåll:   ”Om något eller några Hushåll på Furusund skulle af Barmhertighet och godt hjerta vilja, för ett eller flera dygn, åtaga sig att föda 3ne af aflidne Inhysesmannens Eric Claessons omyndiga Barn, under den tid de härstädes njuta undervisning i sin Christendom, vare god att teckna det härunder jämte utsättandet af huru många dagar han vill uppfylla en sådan högst viktig och oss tillhörande plikt”.

Undertecknade voro:

Lieutnanten Wälborne Hr Knut August Lagerheim 3 dagar
Anders Fröberg 3 dagar
Erik Ekholm 3 dagar
Klinkstedts Enka 3 dagar
Lunroth 1 dag
Österberg 2 dagar
Sandgren 2 dagar
Lindholm 3 dagar
Magnus Ask 1 dag
Anders Kjempe 2 dagar
Södergren 2 dagar
Kamrer Holmström 3 dagar

Efter uppläsandet häraf, öfverlämnades Saken till Församlingens eget öfvervägande, med förfrågan om icke, sedan Furusundare nu visat ett så vackert prof av Barmhertighet emot fattige, Församlingen ock sjelf behagade på något sätt deltaga häruti, Eric Claesson har efter sig Enka med 7 lefvande Barn, det yngsta 3 månader gammalt. Eric Claesson var flera år Bonde på en liten Del Uti Yxlö by och denna församling. Fattigdom har i det mästa varit hans Följeslagare. Vid Bouppteckningen befunnos tillgångarne icke tillräckeliga för Skuldens betalande.

I anledning häraf Beslöt Församlingens Ledamöter, det skulle aflidne Eric Classons Enka, Catharina Jans Dotter på prestgårds egor, endast för en gång utbekomma Tolf (12) Rd.Bco. Men, såsom hjelp för 3ne Barns undervisning och skulle Enkan som med ansvar emottagen penningarne, tillse att dessa penningar blifva retteligen använda till ändamålets vinnande, neml. 3ne Barns undervisning uti Christendomen.

3. Yttrade nu vicar: Klåckaren Gustaf Westerberg från Länna sin önskan och åstundan att, i anseende till belägenheten emellan Länna och Blidö, få nedflytta till Blidö för att under sitt vicarierande härstädes med mera lätthet och beqvämlighet kunna förrätta Sysslan. Detta beviljades honom dock med förbehåll att, efter löftet, låta i ståndsätta Sockn. Stugukammaren så mycket sig göra låter, dock icke på Westerbergs, utan på församlingens bekostnad.

                    Blidö Sockn. Stuga        Ut Supra

L Sundling

                               Com. L.

                    Uppläst och vidkänt, intyga på Församlingens vägnan

    Eric Olof Son i Vang Sunda                       Anders Nordström i Rödlöga

                                                       Johan Österman i Yxlö

 

På Sockenstämman 13 april återkommer Charlotta Jansdotters situation: Med anledning av K. K. O. 27 § litt K, Fann ordföranden nödigt framställa frågan rörande Eric Claessons änka och dess svåra belägenhet, fattigdomen. Varpå svarades enhälligt att församlingen genast ville se henne och hennes barn till godo med antingen 1 kappe mjöl eller råg eller ock giva henne eller hennes barn vad de för gott finna när hon med barnen infinner sig i sockenmännens hus.

 

Vem var Birger Ahlrén?

 

 

Annonser

Motiv från Blidöbygden från förr

001

På det här vykortet som är poststämplat 16 augusti 1978 ser man de stora träden framför Blidö kyrka. När togs dom ner? var det på 70-talet , 60-talet eller ….

Det finns säkert många intressanta vykortsmotiv i skrivbordslådorna. Titta efter själv eller gå in på sajten Upplandia.se, där finns det mycket intressant att hämta. Inte bara bilderna utan t ex ortnamn från Almvik till Örnvik eller  Rotehållen från nr 15 Glyxnäs till 21 Oxhalsö, eller Bilder från Uppland

Om du går in på den här länken får du 160 bilder av gamla vykort från Blidö och närliggande öar Tryck här.

Dalkarlskogen i Oxhalsö

Den remsa av skogen som jag bor på i Oxhalsö by kallas Dalkarlskogen. Den går från stranden nedan för oss och ända upp till missionshuset i byn. Vid det laga skifte som ägde rum på 1850-talet delades byn i remsor i öst-västlig riktning. Man ser rester av det ännu på dagens karta. Skogen fick namn efter dess ägare, som till exempel ”Villesskogen” efter Vilhelm Sjöblom, Joels far, ”Verners” efter Verner Malm, ”Teresias ängar” efter Teresia Söderman och så ”Dalkarlsskogen”.

I mer än 50 år har jag försökt få reda på om det har funnits någon dalkarl. Det fick jag inte, men nu har jag gjort en djupdykning i Lantmäteriets och kyrkans olika arkiv.

I P Ersson var bonde och bodde i Oxhalsö by. Han var i 30-årsåldern när det laga skiftet ägde rum 1860. Då fick han sig tilldelat en remsa av skogen från Hemsundet till Norrfjärden. På ålderns höst sålda han hälften till en man som på 1890-talet kom utflyttandes från Stockholm. (Andra halvan köpte sedermera Vilhelm Sjöblom.)

I Stockholm var han vaddmakare men i Oxhalsö blev han nybyggare och murare. Han hette Anders Andersson med gårdsnamnet Bogg, och var född i byn Bergkarlås i Mora socken. Han var alltså Dalkarl nr. 1. Då han vid sin död 1921 var änkling och inte hade bröstarvingar hade han testamenterat fastigheten till sin ogifta systers oäkta son King Anders Nilsson bosatt i Mora. Dalkarl nr. 2. Han levde till 1955 men sålde skogen någon gång före 1935 till två bröder, Oskar och Jannes med efternamnet Elin. Även de dalkarlar. Deras far hade tagit efternamnet Elin efter deras farfar som hette Elin Anders Persson, och de var brorsöner till en av Kings Anders Nilssons hustrus faddrar. (Hänger du med?)

Det var alltså de som min svärmors far Elis Sjöblom köpte Dalkarlskogen av. Bröderna Elin. Sjöblom behövde skogsbete för korna. Man satte då upp stängsel, tyvärr taggtråd, och lät korna gå fritt i skogarna. Därför fanns det grindar på fyra ställen, på vägen som nu heter Sjöbloms väg.