Andersson på Valbergsudden

I många släkter från Blidö socken kan man vandra sex generationer eller mera tillbaka i tiden. En del blidöbor kom inflyttande från närliggande öar. Till exempel från Rådmansö.

I början av 1800-talet flyttade Erik Andersson från Åkerö by i Rådmansö socken till Oxhalsö på Blidö. Han tog med sig hustru och barn och bosatte sig på Valbergsudden. Familjen hade haft åtta barn men fem dog före två års ålder, så nu bestod familjen av fem personer. Vi vet inte så mycket om familjen då det fattas en del husförhörslängder i Blidö socken mellan 1823 och 1844.

År 1833 dog emellertid hustrun, Anna Olofsdotter och av bouppteckningen efter henne kan vi få en liten uppfattning om levnadsförhållandena på den tiden. I inledningen står det:

Åhr 1833 den 19 de November Ansteltes Laga Bo upp Täckning  efter inhyses mannen Erik Anders Sons Hustru anna olofsdoter på Wallbergs hudden å Oxhalsö Egor å Blidö Socken som med Döden af läd den 9 de sistlidne augusti och lämnade efter Sig Enkemannen bemelte Erik Andersson samt med honom 3 ne Sönner Anders Åkerblom, Erik Sjöblom Johan Öster man alla Myndiga och Boende på Oxhalsö Egor af hvilka de två först nemda voro nervarande; Enke mannen tillsades att hvid Edelid för Pligtelse upp Gifva Boett Som det hvid hustruns Döds stund befans hvilken up Gift Skedde. På nedan skrefne sätt Som följer”

Här ser man det märkliga att de tre sönerna hade tagit olika efternamn, dessutom var hustruns namn bortglömt och infogat i texten i efterhand.

Sönerna Anders Åkerblom och Johan Österman har man kunnat följa fram till våra dagar, men vad som hänt med Erik Sjöblom känner man inte till. Troligen har han lämnat Blidö någon gång före faderns död 1843 då han inte omnämns i dennes bouppteckning. Erik och Annas arvingar finns här.

Vill du se bouppteckningen finns det en avskrift här, som original har den beteckningen Frötuna och Länna skeppslags häradsrätt FII:7 1831-36 bild 4000.

Annonser

Blidökungen, vem var han?

Birger Ahlrén ställde frågan i Blidö sockens hembygdsförenings årsskrift 1997 sid 10.

Han ansåg att man kunde tala om kungar och skrev i inledningen om Johan Norman i Stämmarsund. Så här börjar hans svar på frågan.

”Från mitten av 1800-talet till in på 1920-talet d.v.s. under “bondeseglationens tidsepok” och Furusund var ett kulturcentrum i omvärldens ögon verkade i Blidö socken två samtida män som blev bygdens kungar i merkantilt avseende. Det var Blidökungen Johan Österman i Kolsvik och Johan Norman i Stämmarsund på andra sidan Blidösundet. Olika till sin läggning genomförde de tillsammans många projekt som partredare.

Johan Norman var född på Sundskär den 31 juli 1838 och 1859 gift (1g) med Gle. Anders Anderssons i Kolsvik dotter Margaretha Kristina (1834 – 1892). Mest känd blev han genom uppbyggnaden av  Stämmarsund med hus för uthyrning och ett större eget som gavs namnet Borgen. Därtill ett sågverk och brädgård som alltjämt består. Ännu in i 80 års verkade båda i företag. Norman som verkställande direktör i Ångfartygs AB Stockholm Blidösund och Österman som disponent i Furusunds Slip- & Varfs Aktiebolag.

Johan Albert Österman föddes 1831 den 12 augusti som kanske den sist födde i Öfra Kolsvik som då var namnet på den gamla byplatsen. Föräldrarna bonden “unge Anders Andersson” Österman (1807- 1860) och hans hustru Katarina Jansdotter (1804 – 1856) flyttade nämligen som en följd av laga skifte med kvarboende grannar till den nya byplatsen i Kolsvik. De hade där fått hemmanstomten närmast lastageplatsen vid bryggan. Där byggdes hus av sedvanlig typ men senare lät sonen Johan bygga ett betydligt större med torn. Det blev “Tornvillan” och kallas så än idag fast tornen togs bort på 1920- talet.”

Mycket mera om Johan Albert Österman som blev den som fick namnet Blidökungen kan läsas i sin helhet i Birger Ahlréns artikel  i årsskriften på sida 10.

De två ”kungarnas” släkttavlor finns att se genom knapptryckningar: Österman eller Norman 

Har det blivit några fel eller missar är jag tacksam att få veta det så det kan ändras,

    

 

Sundbergarna

Av alla släkttavlor som Birger Ahlrén hade i sina pärmar har jag tidigare tagit fram den som han benämnde ”Dynastin” Södergren- Eriksson i Kolsvik på Yxlan. Den här gången tänker jag ur mina gömmor ta fram släkten Sundberg i Sunda på Blidö. Det har ju blivit lättare än på Birgers tid när man idag har dataprogram som gör grovjobbet.

Det var för över 200 år sedan allt detta började och det har gått 6-7 generationer, därför har dagens ättlingar blivit flera hundra. Släkttavlan kommer jag därför att dela upp. Här kommer de tre första generationerna Sundberg(Klicka på namnen och justera bilderna med knapparna till höger i bild)

I slutet av 1700-talet bodde i Sunda Jan Jansson och hans fru Brita Andersdotter. De hade fyra döttrar och tre söner. Alla tre söner tog namnet Sundberg. Äldst av alla barnen var Brita född 1776. Hon gifte sig med Erik Österman som bodde i Länna. De fick sonen Johan Österman år 1800, men modern dog 1802 och fadern 1810. Morföräldrarna på Sunda tog då hand om Johan som i kyrkböckerna står som fosterson.

I början av 1800 hade familjen köpt jord i Västerö och det blev Johan och Gustav som blev ägare till de två mantalen där medan Anders blev kvar i Sunda. Av de två övriga döttrarna gifte sig Stina med Jan Persson i Länna och Anna med Olof Persson i Svartnö, och den yngsta Engla blev endast 15 år gammal.

Det finns mera att läsa om Sundbergarnas äldsta historia i Görvel Åkerman bok Blidöhistoria kring Bruket.

Av Jan Janssons ättlingar har jag fram till nu funnit 267 personer vara 74 lever idag. Har jag missat några eller finns det fel är jag tacksam för att få veta det för att  kunna rätta till det.