Birger Ahlrén 100 år 20/7 2016

Birger Ahlrén   1916 – 2009

Birger Ahlren 2008 Helmi möte vår Erik Åhman P1010525 (2)

Foto på Birger Ahlrén, fotograferad av Erik Åhman på Helmi årsstämma i Almvik 2008

 

Birger hade ett enormt intresse för Blidö sockens historia, ja det spred sig även till närliggande socknar. Född i Stockholm 20 juli 1916. Hans släkt kom från södra Dalarna, en socken som heter By, och ändå var det vår skärgård som band hans stora intresse.

Så länge han arbetade på Vattenfall var det på fritiden han grävde i arkiven, och det var på somrarna som han bodde i Kolsvik på Yxlan. Efter pensionen flyttade han och hustrun Violette ut för gott i början av 80-talet.

Ett av hans allra första forskningsresultat som vi känner till är en 3-poängsuppsats från Historiska Institutionen på Stockholms Universitet. Den är från 1986, och är en jämförande undersökning av några byordningar  i Uppland. Syftet med undersökningen var att undersöka byordningssituationen i Blidö socken. Av sammanfattningen framgår det att motiven för tillkomsten var att ”Åstadkomma en bättre ordning med fasta regler för gemensam efterlevnad” och ”att undvika dyra och tidspillande resor till häradsrätten”.

På 80-talet gick släktforskning till helt annorlunda mot nu. Då satt man på Landsarkiven och fick själv bläddra i de stora volymerna.  Men ett framsteg var redan då att alla landets kyrkböcker hade fotograferats. Då kunde man låna hem filmrullar, och det gjorde Birger, men då måste han ha en stor läsapparat att sätta filmerna i och sen skriva av de uppgifter han sökte. Han skrev ner det med blyertspenna i kollegieblock, sida upp och sida ner.

Detta var före datorns tid och det fanns inga program som idag gör det enkelt att samla och koppla ihop dessa uppgifter till släkttavlor och släktbeskrivningar. Han gjorde ett fantastiskt arbete när han skrev av alla Blidös kyrkböcker, som en av hans släktforskarvänner, Hans Wester, sedan förde över till Excel-ark. Detta är nu sökbart för forskare som jobbar med Blidö, och tillgängligt på internet via ett annat inlägg på min blogg.

I januari 1994 hade han med ett studieförbund satsat att hålla 10 hembygdskvällar. Han hade skrivit utförliga manus till sju av kvällarna som han själv skulle ta hand om. Två av kvällarna berättade Bosse Wiklund, dåvarande hembygdsföreningens ordförande, om skutor och seglats härute i gångna tider. Birgers föredrag är välformulerade och innehåller många intressanta beskrivningar av gångna tider. De är skrivna för 20 år sedan, men det allra mesta är lika aktuellt i dag ur historisk synpunkt. Mycket läsvärt. De 7 föredrag som Birger hade präntat ner på maskin och eller skrivit ut på inte alla gånger bra skrivare är nu utskrivna med modern teknik, med infogande av de handskrivna tilläggen.

I pärmen ”Hembygdskvällar” fanns också avskrifter av tingsprotokoll om fattigvårdsbestämmelser 1822, om Sexmäns uppgifter i socknen och om fabrikör Wikström donation m m.

Från en bystämma i Kolsvik 1995 finns det manus till vad han berättade om Kolsviks bys utveckling efter Storskiftet 1827-33 fram till 1995 och tillika om Kolsviks byalag. 1999 planerade och genomförde Birger en Byvandring i Kolsvik. Den var välplanerad och ett noga genomarbetat manus finns bevarat.

Han gjorde också intervjuer med gamla vänner som kunde berätta om livet kring förra sekelskiftet. Algot Södergren i Kolsvik på Yxlan och Oskar Andersson i Bergshyddan på Blidö m flera som är inspelade på band. Södergren som dog några månader senare 99 år gammal hade ett otroligt minne att dela med sig av och Oskar Andersson som berättade sammanhängande den ena episoden efter den andra. Här kan man till exempel läsa historien om Klas-Gustafs bravader.

SONY DSC

Tack vare initiativ av Yxlö byalag kunde Ahlréns arkiv räddas och har stått i Yxlö bygdegård men kommer under september 2016 att överföras till Norrtälje Stadsarkiv. Det består av et stort antal A4-pärmar och kollegieblock. Hela materialet har sorterats och ställts upp i en ordning som jag tror Birger skulle acceptera. En översikt  över arkivet finns i Akivregistret .

Det finns också en möjlighet att gå närmare in på några av pärmarnas innehåll, genom att markera på volymens nummer.  Birger hade även gjort en förteckning över alla hans mer än 80 släktregister

Med anledning av Birger Ahlréns 100-årsdag den 20 juli 2016 har Blidö Sockens Hembygdsförening låtit sammanställa ett urval av ovan nämnda texter hämtade ur hans arkiv. Två häften presenterades i Yxlö Bygdegård den 20 juli kl 14.00. Vid en sammankomsten gavs en kort presentation av arkivet och även tillfälle att se arkivet. Priset för häftena med de utvalda texterna kommer att säljas för 100 kr. st.

Förutom denna sammanställning av texter har Birger som medlem i Blidö Sockens Hembygdsförening haft många inlägg i de gångna årsskrifterna. Dem kan man läsa om man söker via föreningens hemsida.

 

 

 

Annonser

Bomärke, i stället för namnteckning

Olof Ersson i Alsvik

Olof Ersson i Alsvik

Före folkskolans införande 1842 kunde många varken läsa eller skriva. När namnteckningen skulle sättas i protokoll eller på avtal användes bomärket. Ett bomärke är ett tecken som består av en eller flera linjer och användes tidigare för att märka hus och bohag, inbränt eller skuret i husdjur.

I Birger Ahlréns arkiv finns en pärm med bomärken som han samlat medan han sökte i arkiven. Av hans korrespondens med Ove Andersson (1927-2008) som var bosatt i Norrtälje, framgår det att Birger har kompletterat Ove Anderssons Bomärken i Roslagen, 1988, som finns i Stadsarkivet  i Norrtälje. I pärmen fanns också en version av Ove Anderssons lista med Birgers kommentarer och tillägg.

Så här skriver Ove Andersson: ”Under min släkt- och hembygdsforskning har jag blivit intresserad av bomärken, dessa mer eller mindre fantasifulla krumelurer, som de icke skrivkunniga Roslagsborna använde som ”namnteckning” under diverse skrivelser.” Läs fortsättningen av inledningen med tillägget av de bomärken som Birger samlat och lämnat till sin vän och forskarkollega. InledningenSök bomärkena i de olika socknarna: Blidö, Frötuna, Länna och Rådmansö,   

I pärmen finns också en lista om 88 bomärken som förekommer i Blidö Kyrkoräkenskaper 1730 – 1830. Listan har framtagits av Åke Granhall, (1920 – 1989) som var sommarboende i Källviken på Blidö. Se listan över Bomärken.

Albumet, vems var det?

SONY DSC

En av mina grannar här i Fällgate, Lasse Eriksson, ropade in ett litet album med 20 fotografier på en lösöresauktion.

Det var ett hem i Oxhalsö by efter Hans och Teresia Vesterberg som gick bort.

På pärmens insida har den som givit bort albumet skrivit: ”Minne från den som dig aldrig glömmer till sin käraste Gärda 28 April 1900”. Som så ofta i sådana här situationer står det ingenting övrigt skrivit på kort eller i album. Man vet idag endast gissa vilka personer som är avbildade.

SONY DSC

En gissning: Teresia, född Söderman, hade en kusin som hette Gerda Johanna Söderman och bodde på Svartlöga. Hon var visserligen född den 21 juni 1877, så vad som hände lördagen den 28 april 1900 vet vi inte.

De 20 bilderna finns avfotograferade på en bifogad plansch. Om någon av mina läsare känner igen ett ansikte är jag mycket tacksam att få veta det. Och det har kommit uppgifter om några av bilderna. Det börjar luta åt Gerda från Svartlöga. Två av personerna är från Svartlöga, de andra från Norröra.

Gerda Söderman är kusin till Johannes Södergren (8), och Elisabet Vestermans (1) farfar var bror till Julias (14) morfar. Julia och Delia (18) har inga släktband.

Tryck här så får du se bilderna i ett nytt fönster.