Furusund

Birger Ahlréns arkiv är numera placerat i Norrtälje Stadsarkiv. Vid den senaste genomgången dök nya texter upp. Bland annat utredningen av Birgers egen släkt. Den fanns inte bland de 80-talet släktutredningar av roslagssläkter, men finns nu i en egen pärm. Vad som även upptäcktes var en beskrivning av Furusunds historia. Det framgår inte om den är publicerat tidigare, eller om den har varit en text för eget bruk, till exempel till hans Hembygdskvällar. Den framstår som skissartad, speciellt betr. Lagerheims söner och slutar lite abrupt, men den finns här nedan för intresserade:

 

Sundet mellan Furusundsön och Köpmanholm på Yxlan, Furusundshålet har varit den trånga öppningen från stora farleden från Norrland eller Finland till Sveriges huvudstad, antingen den hetat Birka, Uppsala, Sigtuna eller Stockholm.

I forna tider flammade vårdkasen vid Köpmanholm när fienden sik­tades på fjärden utanför Furusund. När Köpmanholmskasen brann tändes kase efter kase inåt land för att varsgo när fara hotade.

Innanför Furusundshålet finns tre urgamla hamnar, Ålandsviken på Furusundssidan, Köpmanholmsviken på andra sidan sundet, och nedan­för denna vid Lilla Furusund, Bocklarhamnen.

På bergssluttningen ovanför Ålandsviken finns en hällristning, som visar att viken varit en gammal kungshamn. Ristningen utfördes förmodligen i juli 1463, då Kristian I rastade här på sin väg mot Ryssland. Ristningens centrum utgörs av en 24-delad kompassros.

Mot norr finns en kunglig krona, därintill en hillebard och i öster ett kors. Tre vapensköldar och en del minuskler – medeltidens små bokstäver – finns också runt kompassrosen. Den här kompassrosen är den äldsta kända i Norden. Furusund var vid den här tiden sannolikt bebyggt och hette då Halsö. Bebyggelsen låg vid sundet mot Eknö, där det fanns en del fäbodar för eknö- och svartnöbönder.

Tvåhundra år senare byggde man en hamn och två gästgiverier vid Furusund. Gästgiverierna uppfördes på ömse sidor om Furusundshålet. Den ena lades på Halsö i backen vid Ålandsviken, den andra vid Köpmanholm. Gästgiveriskyldigheten på Köpmanholm uppdrogs åt bön­derna vid Yxlö och Kolsvik på Yxlan. Gästgiverirättigheten på Halsö tillkom ägaren på Björnö, greve Carl Bonde, vars ägor sträckte sig från Norrtäljeviken över Svartnö och Eknö till Halsö.

1719-21 sände tsar Peter stora mordbrännarflottor till den svenska ostkusten för att tvinga Sverige till fred efter Karl XII:s död. De bägge krogarna vid Furusund brändes, Furusunds gård, som låg ovanför Maren, ja nästan allt i Furusundstrakten utplånades.

Efter freden med Ryssland återuppfördes krogen på Halsö. Furu­sundskvarnens flöjel bär året 1722 och 1726-29 byggde Gustaf Bonde en ny lantgård på Halsön. Sannolikt uppfördes också ett spannmåls­magasin på Furusund.

1724 fick Ålandsviken kungabesök. Fredrik I landsteg, och snett emot Kristian I:s hällristning lät han på kvarnberget rista sitt namn i Ålandsberget:

Kong Fredrik 1724

1734 utarrenderade Bonde besittningsrätten till Halsö inklusive krogen. Ön gick sin största blomstringstid till mötes och Halsö bör­jade kallas Furusund. Arrendatorn var Levin von Blixen.

Levin von Blixen var född i Pommern och tillhörde en av Pommerns äldsta adelssläkter. Vid 16 års ålder trädde han i Karl XII:s krigstjänst. Vid krigets slut 1721 tog han avsked därifrån. Han var då kapten. 1725 gifte han sig med änkan Anna Reenstjerna och börja­de också idka brännvinsdestillation. Han blev inom kort Stockholms främsta destillatör.

Även vid gästgiveriet på Furusund bedrevs brännvinsdestillation. Blixen hade tillstånd att bränna under 4 terminer per år, 2 terminer på våren, och två terminer på hösten, men ansåg att detta inte räckte för krigsmaktens och de sjöfarandes behov. Till Furusunds gästgiveri kom ganska mycket folk året runt och särdeles under seglationstiden och nu vid krigstransporterna. Hans ansökan om, tillstånd att bränna året runt avslogs emellertid.

1 november 1743 berättade herr Nordenfeldt i Riddarhuset att ”på Furusund vore ett brännvinsnäste varest förbränndes en, otroligt stor kvantitet av spannmål årligen….” En inspektion företogs, men man kunde inte finna, att något olagligt förekommit.

Levin von Blixen hade genom sin destillationsverksamhet i Stock­holm och genom gästgiveriet på Furusund skapat en stor förmögenhet, som vid hans död 1757 ärvdes av hans maka Anna Reenstierna Blixen. Genom gåvobrev blev det möjligt för hennes äldsta dotterdotter, Anna Helena Hästesko och hennes man Carl Otto v. Yxkull att år 1759 köpa Furusund. Aret därpå köpte de även Blidö Gård.

På Furusund fanns sedan 1732 en tillsyningsman, fogde och bokhål­lare vid namn Caspar Eveler. Enligt mantalsförteckningen fanns det i tjänst hos Eveler tre knektar och en ”Frauenfolck” och på ön Asken en torpare vid namn Lars Andersson. Krögaren på Furusund hette Olof Söderman och hade en dräng och en piga. Samma namn hade sjötullsbesökaren som bodde på Stommarö Det var kanske också samma man, för på den tiden kunde krögarna också vara tullmän.

Furusunds sjögästgiveri hade båtskjutsskyldighet och krogrörelsen var det som gav inkomster på Furusund. Sjögästgiveriet låg på Kvarn­bergets sluttning ned mot Ålandsviken mitt emot ”Nya byggningen” eller ”huset för folket” och nedanför denna låg bränneriet. Vid Ålandsviken låg spannmålsmagasinet på ”trenne bottnar”. I viken fanns ett par bryggor och ett litet båthus, och i Ålandsberget tvenne järnringar i vilka skeppen kunde förtöjas.

1743-44 rastade ryska flottar på Furusund, vilket hade till följd att skogen vid Furusundsfjärden blev illa åtgången. Ännu 100 år senare kunde man finna ryssugnar (bakugnar) och upphöjda jordvallar s.k. rysskyrkor som vittnade om detta. Även labyrinten med sina 11 ringar på Kasholmen vid Köpmanholm är ett minne från denna tid.

Anna Helena Hästesko och hennes man var ägare till Furusund och Blidö endast ett par år. De skiljdes 1762 och då övertog Helenas moder Elisabeth Charlotta Reenstierna de bägge godsen. Hon tycks ha skött dem med omsorg och intresse. 1776 donerade hon en dopfunt till Blidö kyrka och denna användes ännu. Hon skrev också detta år ett preliminärt kontrakt rörande upprättande av ett kronobränneri på Furusund. Detta blev länets 4:e kronobränneri. Kontraktet överfördes till ett bolag på fem man med Carl Erik Lagerheim som centralgestalt.

Kronobrännerierna blev inte så lönsamma som man beräknat och många drogs in, däribland Norrtälje bränneri.

Brännerirörelsen koncentrerades till Furusund, som blev det sista kvarvarande i Stockholms län.

För att vinna guld och ära började Gustaf III ett anfallskrig mot Ryssland. Vid Furusundsleden uppfördes på ett berg, som på denna tid kallades Finnberget och var beläget nedanför Kasberget vid Köpmanholm ett befästningsverk. I Oxhalsöleden uppfördes också ett batteri lika stort som det på Finnberget. Detta var beläget på Furholmen på Yxlan. Batterierna användes endast till övning då kriget helt fördes i Finland.

Bränneriområdet vid Ålandsviken utarrenderades år 1800 till ”Kongliga Spannmåls-magasindirektionen” och Lagerheim lät flytta ett stort spannmålsmagasin från Norrtälje nedlagda bränneri till Furusund. Detta kom senare att bli grunden till hotell Bellevue. År 1801 skrev kronan kontrakt på hela Furusunds hemman med undan­tag för en avlägsen belägen backstuga, som Lagerheim ville ha kvar för egen del.

1808 utbröt krig med Ryssland. På Köpmanholm strax intill vårdkasen uppfördes en optisk telegraf. Den optiska telegrafen skulle ersätta de gamla vårdkasarna. Utåt gick telegraflinjen över Riddersholm vid Kapellskär, vidare till Grisslehamn och Åland. Inåt gick linjen över Grytholmen till Siarö, Bammarboda, Fredriksborg vid Vaxholm samt via Kummelnäs till Stockholm. Huvudstationen var först belägen i Katarina kyrktorn, som var den högsta punkten i Stockholm, men flyttades i juni 1808 till det Bångska huset vid Mosebacke.

Vintern 1800-09 blev ovanligt kall. Man hade svårt att få fram mat till soldaterna och svåra farsoter började härja. Det gamla spannmålsmagasinet blev militärsjukhus. Läkarna räckte inte till. Folk dog som flugor och stora gravfält öppnades på ömse sidor om Furusundshålet. Massgravar öppnades. Väster om Köpmanholmsviken finns en stor massgrav. 1938 hittade man en hel del skelett där, som låg på omkring 29 cm djup utan kistor. I tullåkern på Furusund, vid gränsen till Kvarnberget, finns också en stor massgrav. Sanno­likt har omkring 800 lantvärnssoldater blivit begravda vid Furusund och Köpmanholm.

Efter krigets slut 1809 nedlades den optiska telegrafen. Man försökte behålla furusundslinjen, men det gick inte. Lantmännen, som skötte telegraferna hade tröttnat. Telegrafhusen var kalla och ofta placerade på öde skär. Inventarierna från Köpman­holms telegraf fördes till Fredriksborg, men telegrafmasten fanns kvar till 1830-talet.

1811 nedlades Furusunds bränneri och kronans byggnader auktio­nerades bort.

Sverige hade vid freden fått frånträda Finland och därmed Åland. En tullkammare behövde därför upprättas på Furusund. Ett stort tull­hus byggdes 1811. En liten tullroddarstuga uppfördes på andra sidan om Lilla Ålandsviken. Mellan de båda husen låg tullbryggan och ovanfor denna låg krogen, som flyttats frän stora Ålandsviken, då kronan arrenderade bränneritomten år 1800.

Åren 1810-11 skrev Lagerheim kontrakt på Furusund, Vid hans död 1813 ärvdes Furusund av två av hans söner Karl Vilhelm och tel Karl Vilhelm sålde emellertid sin del till Axel. När Axel blev tullinspektor i Stockholm sålde han i sin tur Furusund till den yngre brodern Knut August, som det året tog anställning vid furu­sundstullen och 1824 blev tullinspektor vid Furusund.

Efter det finska kriget var det mycket fattigt i furusundstrakten. Knut Lagerheim föreslog 1822 att fattighjon, som själva hade bostad och kunde sköta sig själva skulle ha rätt att tigga. Dessutom skulle de kunna få understöd av församlingen. Sjuka skulle få matvaror, och hemlösa utan anhöriga borde ha matdagar två dagar i taget i stället för en hos bönderna samt skötsel och omvårdnad. Hjonen skulle föras från by till by. Viss plan för kringförandet skulle upprättas. Med fattiga föräldralösa barn skulle förfaras på samma sätt som för hemlösa hjon, men barnen skulle dessutom ha kläder och undervisning genom fattigkassan.

Finska och, åländska flyktingar översvämmade socknen efter kriget. De mottogs av jordägarna dels av medlidande dels av egennytta, då de i början arbetade för ringare betalning ån andra. Den fattigaste trakten i hela socknen var Köpmanholm. 1828 blev emellertid Köpmanholm Kronans lotsplats och Lagerheim blev lotsverkets repre­sentant vid storskiftesförhandlingarna på Köpmanholm. Jordbyten måste ske här för att lotsarna skulle få jord och bostäder.

I början av 30-talet hotade en annan fara landet – koleran. I juni 1831 kom order till Furusunds tullinspektor, att alla från Finland kommande fartyg skulle undergå åtta dagars karantän på Furusund. Om lasten skulle bestå av hudar eller skinn skulle den vara i fjorton dagar. En karantänstation upprättades på Fejan. 1831 års svåra koleraepedemi i Europa ebbade dock ut utan att ha nått Sverige. I december flyttades därför allt till Furusund. 1834 kom dock koleran tillbaka och drabbade Sverige hårt. Furusund skonades dock och 1835 beslöts att karantänen på Fejan skulle säljas på auktion, då byggnaderna var i dåligt skick.

1836 återupprättades den optiska telegrafen i Sverige och året därpå fick Furusund en optisk telegraf. Telegrafen bestod av två höga master med tre tvärarmar på vilka nio svartmålade luckor var fästade. Högst upp satt en tionde lucka på den längre av de båda masterna. Luckorna syntes på långt håll, när de stod vertikalt, däremot inte när de stod i horisontalt läge. Luckornas ställning reglerades genom att man drog i rep från det lilla telegrafhuset vid masternas fot. Genom den s.k. regeringen drogs luckorna med fotmanövrering till olika kombinationsställningar. Inte mindre ån 1024 olika kombinationer kunde erhållas. Genom försignaler angavs en sida i en kodbok, varefter 10 752 olika bokstäver, siffror, ord eller hela små meningar kunde avläsas. Långa kikartuber var väl in­passade i telegrafhusets små fönster. De var noggrannt inställda på närmaste telegraf. Signalerna överfördes från mast till mast. Vid god sikt och med tränad personal kunde ett kort telegram överföras från huvudstationen vid Mosebacketorg i Stockholm till Furusund på sju minuter. Mellanstationerna var Kummelnäs, Fredriksborg, Marsätra, Siarö samt Yxlö 3/4 mil från Furusund.

Tullinspektör Lagerheim hade dåliga affärer, och Furusund var ointresserad när det 1841 såldes till lantbrukaren Johan Friberg och hans hustru Johanna Sofia född Ekman. Fribergs kunde bara behålla ön ett år. De högg skog som såldes och 1842 såldes ön exekutivt till tapetfabrikören C F Landgren från Stockholm.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser

”Dynastin” Södergren-Eriksson i Kolsvik på Yxlan

Vid en sista genomgång av Birger Ahlréns arkiv innan Yxlö byalag för det till Norrtälje stadsarkiv kunde jag åter konstatera att han ägnat mycket tid åt Kolsvik och Kolsviksbornas historia.

Nya saker kom fram speciellt om släkten Södergren,  som Algot Södergren kallade Dynastin Södergren -Eriksson. I en diskett till gamla datorn fann jag en släkttavla och en släktbeskrivning. Båda är av ett tidigt datum och i släkttavlan har jag tillåtit mig att komplettera med några sena data som Birger inte hade tillgång till. Både tavlan och beskrivningen är länkade.

Ett högtidstal fannhttps://blido.files.wordpress.com/2016/08/sc3b6dergrens-slc3a4kt-rev.pdfhttps://blido.files.wordpress.com/2016/08/sc3b6dergren-stamt.pdfs i handskrift. Det höll han den 5 juni 1989 för Maj-Britt Björklund på hennes 65 årsdag. Han börjar med Olof Olsson, hennes morfars farfar och reder ut släktleden till nutiden. Han avslutar med att uppmana Maj-Britt att berätta minnen om ”Dynasti Södergren-Eriksson som så hedersamt kommit att befolka Kolsviks och Yxlö byar.” Men läs gärna talet som här finns utskrivet.

Maj-Britts far och Algot Södergren var kusiner, men av någon anledning tog hennes far inte släktnamnet Södergren. Maj-Britt född Eriksson gjorde som Birger önskade och skrev om sina minnen från Kolsvik 1927 och framåt. En livfull och rolig berättelse om livet i Kolsvik på den tiden. Läs gärna det här.

 

 

Arkivregistret

             Blidö sockens Hembygdsförenings förteckning 
                 över Birger Ahlrén, Kolsvik personliga arkiv               
  med hans hembygds- och släktforskning i Blidö Socken tom 2009
                  Förteckning av Palle Lindkvist och Erik Åhman
Volym Nr Pärmtext Pärminnehåll
      Blidö Socken
Arkivbox 1 (Ingen text)
Blidö socken, Uppgifter om båtar och båtsmän mm
Arkivbox 2 (Ingen text) Blidö socken, Byordningar och Fattigkassans räkenskapsbok mm
Arkivbox 3 (Ingen text) Blidö socken, ämnen för hembygdskvällar mm
Pärm 4 Uppgifter om byar i Blidö socken Diverse platser i Blidö s:n samt Tjockö, Sundskär, Vidinge
Pärm 5 Uppgifter om platser Diverse platser, uppgifter om bl . Duvnäs
Pärm 6 Blidö socken Huvudregister Blidö socken
Pärm 7 Suddig bild Öslaby tingslag, Gustav Stenbom, Persson, Strömberg, Lagerheim och Lindgren
Arkivbox 8 (Ingen text) Kolsvik by och gårdshistoria, byvandring 1999 bl a skrift om Kolsvik 1900-tal. Majbritt Björklund. Bild. Köpebrev
Pärm 9 G Kolsvik/Yxlö, Historia. Äldre underlag
Pärm 10 Boken Boken om Köpmanholm. Birgers underlag för boken
Pärm 11 Skälbottna Skälbottna, ”Utpost i Blidö socken”. Släktunderlag till Gunnar Lefrell, Själbottna
Arkivbox 12 (Ingen text) Yxlö och Kolsviks byhistoria. Bild
Pärm 13 Blidö socken II Älvsborgs lösen, 1627 års boskapslängd, Hembygdsdräkter m m
Pärm 14 Köpmanholm Ön Yxlan, Kolsvik, Yxlö. Dopfunt i Blidö kyrka. Kasholmen, Rödsotepidemin 1808
Pärm 15 Rödlöga Rödlöga
Domboksreferat
Pärm 16 Domboksprotokoll före 1800 Domböcker före 1800
Pärm 17 Domböcker 1800 – 1829 Domböcker, 1800-1829, allmänna kommentarer ur –
Pärm 18 Domböcker 1750-58/ Urtima  ting 1737-1836 Domböcker, genomgång av avläsningar 1750-58/ Urtima ting 1734
Pärm 19 Små Protokoll 1830 – 1889 Små Protokoll 1830 – 1889
Pärm 20 Små protokoll 1860 – 1889 Små protokoll 1860 – 1889
Pärm 21 Små protokoll 1890 – 1909 Små Protokoll 1890-1909. Anteckningar Utdrag
Pärm 22 Kolsvik. Mål Div. mål. Kolsvik. Målet Ersson/Magnusson 1923
Egna arbeten
Arkivbox 23 Hembygdskvällar Kolsvik Manus till 7 hembygdskvällar 1994
Pärm 24 Kolsviks historia Kolsvik. Byordn. 1819 Karta, Minnesant, fr. byvandring. Bomber över Blidö NT
Pärm 25 Historieuppsatserna Uppsatser från lokalhist.kursen 1986
Pärm 26 Diverse Egna Skrifter Diverse egna skrifter. Blidö Kolsvik. Innehållsfört av Erik Åhman
Pärm 27 Historiekursen 1986 Anteckningar från historiekursen 1986
Pärm 28 Husförhörslängder Avskrifter diverse minnesant. Sundskär, Vidinge mm
Pärm 29 K.. B.. (8) Korrespondans med diverse personer
Pärm 30 Bouppteckning Avläsningar av bouppteckn. 1700-talet
Arkivbox 31 Att söka i Stockholm Att söka i Stockholm. Personliga anteckningar. Vem var Eveler? (Nr 31,32,33 och 34 i samma box)
Arkivbox 32 Diverse egna anteckningar Hembygdskvällar Kolsvik. Diverse egna anteckningar. Lotsar Köpmanholm (Nr 31,32,33 och 34 i samma box)
Arkivbox 33 Byvandring  1999 Byvandring 1999 (förarbete), Kolsviksbladet 1912 (Nr 31,32,33 och 34 i samma box)
Arkivbox 34 Byvandring  31/7  1999 Byvandring i Kolsvik by 31/7 1999, gamla kartor (Nr 31,32,33 och 34 i samma box)
Kyrkböckerna
Pärm 35 Div Uppgifter från äldre datum Anteckningar ur Kyrkoräkenskaper
Pärm 36 Sockenstämmoprotokoll Länna och Blidö kyrkor, allmänna noteringar. Avskrifter ur böcker. Bild
Pärm 37 Suddig bild Mantalslängder 1653 – 1807
Pärm 38 (Ingen text) Avskrift av Blidös förs.böcker. Diverse släkter. Människor i Kolsvik
Pärm 39 Husförhör Yxlö Avskrifter ur Yxlö Husförhörslängd
Pärm 40 Blidö pålysningsbok Register över pålysningar 1829 – 58, avskrift av
Pärm 41 Kyrkböcker Register över kyrkbok avskrifter. Saknade kyrkböcker
Pärm 42 Husförhör Köpmanholm Husförhörslängder Blidö s:n  1807 – 1900 (Pag. register)
Pärm 43 Födelsebok/döda  Blidö Almänna noteringar från födelseboken
Arkivbox 44 Hfh.längder, div. egna anteckn. Husförhörslängder, diverse egna anteckningar
Laga skifte 1827-33
Pärm 45 Kolsvik I Gårdsregister Laga skifte, gårdar i Kolsvik vid skiftet 1827-33. Diverse släkter
Pärm 46 Laga skifte 1827 – 1833 Laga skifte 1827-33. Protokoll
Pärm 47 (Ingen text) Ägare i Yxlö. Vid skiftet 1827-33
Pärm 48 Kolsviks historia efter skiftet Kolsviks historia efter skiftet
Pärm 49 Allm. kartor, 16- 17 -1800 tal Laga skifte, kartor
Om olika personer
Arkivbox 50 A E. Ax Diverse olika gåvobrev, fastighetsdokument Kolsvik, Erik Ask (1906-96) (Nr 50 A, B & C i samma box)
Arkivbox 50 B Anfäder Hjalmar Söderman Anfäder Hjalmar Söderman, f 1906-01-13, Släkt , Skeppare Norröra. (Nr 50 A, B & C i samma box)
Arkivbox 50C Siv Nygren Antavla för Siv Nygren f Berggren, Yxlö, Drotz (1935-99) Yxlö  (Nr 50 A, B & C i samma box)
Pärm 51 Div Uppgifter Skärgården Bergs arkiv Rådmansö. Vidinge, Vätö och Sundskär. År 1572.
Arkivbox 52 Kjellstedt S O Johan Kjellstedt. Om planerat Sodaverk i Blidö socken.
Pärm 53 Souda-Werken Planer på att bygga av Sodaverk i socknen.
Pärm 54 Uppgifter lämnade av Diverse personer. Bokreferat
Pärm 55 Anders Petter Jansson
Arkivbox 56 Holmsängen Holmsängen ”Här är mitt liv”, Odysse 90 år (60 sid) Okänd författare
Arkivbox 57 Nils Österman Blidökungen Johan Albert Österman, Kolsvik 1831-1924, sonson Nils Österman
Pärm 58 Personer i Kolsvik Yxlö Köpmanholm mm 1854-1900 Antal personer/år i Kolsvik. Yxlö år 1707, Tabell
Pärm 59 (Ingen text) Erik Åhmans släktforskning Kolsvik, norra Yxlan skärgård mm. Eriks sommarminnen Kolsvik
Pärm 60 O Olson/E Södergren Kolsvik O Olson/E Södergren Kolsvik
Pärm 61 Jan Erik Ersson (Södergren) Jan Erik Ersson (Södergren) Lagfarter, Arvskifte efter Christina Blomqvist
Pärm 62 (Ingen text) Prästen i Yxlö, Erasmus Silvander 1698-1716. Om äldsta och nuv. kyrka
Arkivbox 63 Blandat Antavla för  Harry Blomqvist Rödlöga (Nr 63 & 79 i samma box)
Pärm 64 Ur domböcker Släktuppg. om Erik Holm.
Pärm 65 Torsten Österman/Barbro Österman Torsten Österman, Barbro Österman, Släkter Kolsvik och skärgården
Pärm 66 Uppföljning av  Bönderna i Kolsvik Uppföljning av  Bönderna i Kolsvik
Pärm 67 Arkiv förteckningar mm Översiktlig planering. Förteckning över allt forskn.material. Släktförteckning
Släktbeskrivningar och -tavlor
Pärm 68 Släkt 1 Diverse släkter, (28) Yxlan och Blidö mm
Pärm 69 Släkt 2 Diverse släkter, (28) Yxlan, Blidö, Rödlöga, Vidinge mm
Pärm 70 Släkt 3 Diverse släkter, (27) Blidö, Svartlöga mm
Pärm 71 Släkt 4 Diverse släkter, (30) Tjockö, Söderöra, Möja, Ljusterö mm
Pärm 72 Släkt 5 Allmänna anteckningar om släkter och platser
Pärm 73 Släkt 6 Diverse släkter, (30) Norröra, Söderöra mm
Pärm 74 Släkt 7 Korrespondens med diverse personer
Pärm 75 Släkttavlor Diverse släkter, Kolsvik, Yxlö, Alsvik, Vagnsunda, Oxhalsö, Sikmarö, Norröra Rödlöga Svartlöga
Pärm 76 Släkt 1 forts. Gunborg Sundbergs anteckningar, 3 släkter Sjöblom
Pärm 77 Släkttavlor 2 Diverse släkter, (6) Norröra, Söderöra, Blidö Gård
Pärm 78 (Ingen text) Södergrenska släkten, Yxlan Från Roger Molander
Arkivbox 79 Roger Molinder Södergrenska släkten, Yxlan. Underlag från Roger Molinder, Kjell Södergren.  Erik Södergrens världsomsegling 1907-09. (Nr 63 & 79 i samma box)
Arkivbox 80 (Ingen text) Släktforskning I, Bergs arkiv (Rådmansö), Släkten Nordstedt på Söderöra mm
Arkivbox 81 (Ingen text) Släktforskning II, Bengt Sjöberg Ljusterö, Rolf Fogelström Sundskär mm
Arkivbox 82 (Ingen text) Släktforskning III, Rödlöga, Gräskö, Sundskär, Sv. Högarna, Harry Blomqvist, Oden Österman, Olof Pärsson
Pärm 83 Släktforskn. Disgenkurs 1992  Släkttavlor Släktforskning. Släkttavlor, Alsvik, Vagnsunda, Wijkander, Vikström, Öragubben, Westerberg. (Med till Bygdegården 15/7 1998)
Pärm 84 Jordregister Släkttavlor Kolsvik jordregister. Fastigheter längd, ägare, släkter data.
Pärm 85 Div  Uppgifter  (D) Ur gästbok Vagnsunda mm, Släktutredningar, Gravsten Mary Curwen
Pärm 86  Ahlrén-släkten Antavlor och släkttavlor till Ahlrén-släkten
Övrigt
Arkivbox 87 (Ingen text) Handelsmän. Manus och kopior utkast, manus och kopior av ”Egna skrifter”. Hur det började.., Rysshärjningarna. Historik om Kolsvik/Yxlö, Skifteskartor Köpmanholm Storskifte 1797-1803. Lagerheim
Arkivbox 88 Blandat, blå pärm Utkast, manus och kopior av ”Egna skrifter”. Minnesant., Byhistoria, Köpmanholm. Urban Sobéus: Skansar och batterierna i Furusund. Två skärgårdsbyar, kartserie av Anna Lisa Kristiansson. Diverse foton och tidningsklipp. Laga skifte i Yxlö och Kolsvik, avskrifter av skifteshandlingarna. Byordning för Kolsvik.
Arkivbox 89 Blandat, svart pärm Utkast, manus och kopior av ”Egna skrifter”. Minnesant., Byhistoria Kolsvik, Yxlö 1797-1803, 1827-33. 3 poäng uppsats Sthlm Univ.
Arkivbox 90 Norrtäljebladet 1859-60 Norrtäljebladet 1859-60
Arkivbox 91 (Ingen text) Sandkilen Helmi, Kolsviks fiskeförening. Blidösund
Arkivbox 92 (Ingen text) Karta över Saxarfjärden. Blidö socken 1:100 000, Turistkartor
Arkivbox 93 (Ingen text) Furusunds varv, Furusund 1829. Lantmäterihandlingar Furusund 1780
Arkivbox 94 (Ingen text) Domboken 1924, Fastighetsförsäljning i Kolsvik
Arkivbox 95 Kartor mm Rysshärjningarna, Furusund kartor 1707, fotobilder
Pärm 96 Hemb.förening årsskrifter Blidö sockens Hembygdsförening
Pärm 97 Bomärken Blidö, Rådmansö, Frötuna, Länna socknar. 1700- och 1800-tal. Från Ove Andersson, Norrtälje
Pärm 98 Föreningar Bygdegårdsföreningen Yxlö. Årsmötesprot mm
Pärm 99 (Ingen text) Äntligen Dags (Sånghäfte)
Arkivbox 100 Textilvetenskap Blidödräkten
Bok 101 Vattenfall-minnen Vattenfall-minnen